Vilket fantastiskt fint väder som det har bjudits på i helgen!
Inte många dagar som det är kvar av dessa sommardagar så gäller att ta vara på dem.
Jag har gjort det genom att ta mig ut till Ingarö i Stockholm skärgård för ett lufsande långpass. Det gick väldigt lugnt då mina ben var trötta sen gårdagens tävling. Men jag gillar dessa lufsa pass där det är helt okej att även gå i backarna. Bara jogga långsamt för att njuta och inte för att bli trött. Glömma allt vad både kilometertid och puls innebär. Ingen hets.
Visst är det märkligt att den träningen ändå ger effekt trots att man knappt blir andfådd?
Framförallt är dessa pass viktiga för psyket. För att få ny kraft och energi. För att lära sig älska löpningen. Det är svårt att gilla att springa om man alltid måste pressa sig. Ibland ger dessa återhämtningspass mer än ett tufft intervallpass.
Då solen lyste så fint så passade jag även på att ta ett dopp efter passet. Vem vet, det kanske var sista chansen för i år?
