Att veckans intervaller var riktigt tuffa kan vi nog alla skriva under på. Men för att utvecklas inom konditionsidrottare krävs det att man blir riktigt trött ibland och verkligen utmanar kroppen och testar sina gränser. De norska superintervallerna har varit populära under en tid, men vad är det som gör dem så bra?
1. De är tidseffektiva. Med 16 minuters aktiv träning får du ett väldigt kvalitativt pass gjort på relativt kort tid. Glöm inte att uppvärmning och nerjogg blir väldigt viktigt vid ett hårt pass för att undvika skador och onödig träningsvärk.
2. De är okomplicerade. Att springa 4×4 minuter kräver inte så mycket tankekraft med olika moment du måste hålla koll på under passet. Det är ett väldigt enkelt träningspass på pappret. Utförandet är desto tuffare. 😉
3. Du övar på att springa med bra löpekonomi. När du springer i en hög fart under en något längre tid är det viktigt att springa med en bra löpekonomi för att göra av med så lite energi som möjligt.
4. Du tränar upp pannbenet. Farten på de norska superintervallerna är ofta snabbare än tävlingsfart men känslan är liknande från när du springer ett lopp och du blir stärkt mentalt av att köra den här typen av pass.
Såhär har det sett ut på onsdagens och torsdagens träningar:
Halmstad!
Norrköping!
Skellefteå!
Örebro!
Borlänge!
Göteborg!
Kalmar!
Linköping!
Sundsvall!
Södermalm!
