Juli 14, 2019
Petra Kindlund

Under den här veckan har vår ledare Niclas Sjögren tillsammans med en av våra deltagare på vårt läger i Chamonix, Jonas Bergström, sprungit runt Tour du Mount Blanc i alperna. Det innebär 173 km och 10 000 höjdmeter. Här delar Niclas med sig om deras äventyr.

Lite drygt en vecka innan jag skulle åka ner till Chamonix för att vara ledare på Runacademy’s löparläger frågade Jonas mig om jag ville springa UTBM-banan med honom efter lägret. UTMB (Ultra Trail Mount Blanc) är en av världens mest anrika ultra-trail-lopp och följer till stor del en av världens mest kända och populära vandringsleder, TMB (Tour du Mount Blanc). Hinner man springa runt UTMB, dvs 173km och 10 000 höjdmeter i högalpin terräng, på tre dygn? Mitt plan hem var nämligen bokat torsdag förmiddag och lägret slutade söndag eftermiddag. Jag gillar utmaningar, vi kör svarade jag efter att knappt ha tänkt efter vad det innebär.

”Hur gör vi med boende?” – frågade jag Jonas. ”Det löser vi på plats dag för dag” – svarade Jonas. Till en början tänkte jag att jag behöver träna på att vara mer som Jonas, dvs ta saker och ting som de kommer och köra utan att tänka efter så mycket (jag vill nämligen gärna ha kontroll, planera och tänka efter innan jag gör saker), men några dagar innan avfärd började jag läsa på och insåg att det var svårt att hitta boende.

Jag ägnade ett antal timmar åt att planera turen och lyckades hitta lämpligt boende. Det visade sig att det var tur att jag gjorde det vilket till och med Jonas medgav efteråt (”även om vi såklart hade löst det” – tillade han snabbt). Jag köpte även karta och laddade ner GPX-fil för UTMB-banan som jag lade upp i Gaia GPS (app jag kan rekommendera för att navigera).

Nu vill jag dela vårt äventyr runt Mount Blanc och ge tips till er som funderar på att göra en liknande tur. Jag hoppas det här inspirerar er att ge er ut på ett fantastiskt äventyr!

Niclas Sjögren på äventyr

Söndag den 7 juli 2019: Chamonix – Les Contamines(34km, 1400hm), 5h 30min

Vi vinkar av RA-gänget, som ska åka hem efter ett väldigt lyckat läger, vid 16-tiden på söndag eftermiddag. Både Jonas och jag var rätt slitna efter lägret med långa fina dagar uppe i bergen när vi började vår springtur runt berget genom att springa ner mot Chamonix med ryggsäckar vi försökt packa så lätt som möjligt, men med allt viktigt vi ska behöva på äventyret (se tips på vad man behöver ha med längre ner).

Det här är en utmaning jag inte varit i närheten av tidigare, 17 mil och 10000 höjdmeter på tre dygn och dessutom redan rätt sliten efter lägret. ”Hur ska det här gå?” -tänkte jag.

Första kilometrarna var lättlöpta och vi kom in i en bra lufs. I klättringen uppför en slalombacke samtidigt som det började regna. Tiden gick, det började mörkna när min telefon ringde. Det var från refugen vi skulle bo på (en refuge/chalet kan liknas vid en fjällstuga). De undrade var vi var och varför vi inte hört av oss, man ska ju komma innan kl 19! Det visste vi inte! Nu verkade det inte som vi skulle få mat när vi kom fram, hjälp! Jonas hade dessutom energidipp och vi tog oss fram långsamt. Jag längtade till mat, dusch och en säng. Vi kom fram till boendet halv nio och turligt nog var det 6 ryssar som inte heller förstått att man ska komma fram innan kl 19 så de lagade mat till oss ändå. Ris och kycklinggryta, precis det jag var sugen på. Tjohooo, supergott! Livet lekte igen! Var supertrött men kunde ändå inte sova. Vet inte om det berodde på snarkningarna (var 6 andra som sov i samma rum) eller om det var den generella anspänningen att ge sig ut på äventyr som gjorde att jag inte kunde sova.

Måndag: Les Contamines – Courmayeur (48km, 2900hm) – 9h20min

Vi vaknade båda två efter en natt med dålig sömn och slitna kroppar. Frukost kl 7 tillsammans med de andra på boendet (roligt att höra allas berättelser om var de varit och var de skulle). De tyckte vi var galna som skulle springa ända till Courmayeur samma dag. Vi rullade igång och sprang om de mer morgonpigga vandrarna rätt omgående. Dagens etapp var mycket mer spektakulär än den första dagen med tre passager över 2400m över havet. Vilka vyer! Vilka fina stigar! Den sista branta delen ner till Courmayeur dog både Jonas och mina lår. Vi stapplade ner till Courmayeur och tog in på 4-stjärnigt hotell och lyxigt boende med varsitt rum som vi hade tur som fick. Vi sov båda supergott efter god italiensk middag (både pasta och pizza), precis det vi behövde i det här läget!

Tisdag: Courmayeur – Champex (49km, 2400hm) – 9h20min

Även om vi sov gott båda två var vi rejält slitna och trötta båda två. Det kändes inte alls skönt att ta på sig ryggsäcken (det ömmade lite här och där) och vi hade en minst lika lång dag som den igår. Dagen började med en rejäl stigning upp till Refuge Bertone (som var fullbokad liksom alla de andra boendena inom 15km – vilket var tur. Mycket bättre att bo på hotellet nere i stan).

Efter stigningen väntade den finaste(?) sträckan på hela UTMB, fantastisk löpning på en balkong längs berget med utsikt ner mot val Ferret och med MB-massivet nära på andra sidan dalen. Magiskt vackert och fin lättlöpt stig.

Efter en sandwich i val Ferret var det klättring upp till 2500möh och in i Schweiz följt av fin utförslöpning ner i nästa dal. Vi rullade på utför, det bara fortsatte och fortsatte utför och våra lår stumnade successivt. När det blev asfalt och det började regna stumnade låren så mycket att vi var tvungna att gå. Vi gick uppför mot Champex på stumma ben i regnet och man började längta efter en dusch, mat och en säng.

Efter ett stopp för att kolla upp boendet hade Jonas ben stumnat så han knappt kom nerför en backe som jag fångade på film påpassligt och lade ut på Instagram 😝.

Även om vi var trötta och hungriga båda två kunde vi skratta åt oss själva och driva med varandra vilket var vårt sätt att få det att kännas lättare. Vi kom fram innan kl 19 den här gången och hamnade vid samma bord som ett gäng fransmän som tränade inför UTMB och som gjorde samma etapper som oss (förutom att de startade söndag morgon). De leddes av en Sherpa som vann första upplagan av UTMB och hade fixat så de fick saker skickade mellan stugorna till skillnad från oss som fick bära med oss allt själva.

Onsdag: Champex – Chamonix (43km, 2300hm) – 8h

Vaknade efter en natt med dålig sömn igen, jäkla gubbe som snarkade i vårt rum. Typiskt! Fattade inte hur det skulle kunna gå att springa idag när jag vaknade och Jonas kände samma sak. Vi blev förvånade båda två när vi kände oss mjuka och kunde springa från första steget, helt otroligt vad kroppen kan klara av. Vi betade av de första två topparna utan problem och kunde springa på snabbare än de andra dagarna. Kändes mäktigt och inspirerande när vi såg le Tour där vi sprungit med RA några dagar tidigare, målet inom räckhåll! Fantastisk utförslöpning ner till Vallorcine där vi tänkte stanna och äta något. Motgång!

Hela byn hade siesta mellan 13-15 och vi fick fortsätta utan att äta. Det var varmt nere i dalen och jag fick det jobbigt med fötterna som fick någon reaktion på att vara för varma. Jag som hade skrattat åt Jonas trasiga skor på morgonen fick äta upp det i och med att trasiga skor ju ger en skön ventilation. Vid des Montets var det ett fik öppet och vi köpte chips, glass och juice (inte något jag brukar köpa men det var det bästa om erbjöds). Sådan skön känsla att ta av skor och strumpor och lufta fötterna.

Efter det stoppet fick vi upp farten igen och kunde avsluta snyggt löpandes hela vägen in i mål för första gången av alla dagar. Vi klarade det! Mäktig känsla att ha sprungit runt hela MB-massivet. Ett äventyr jag rekommenderar andra att göra!

Förberedelse

Med facit i hand är det mer eller mindre ett måste att boka boende i förväg. Det är bara Courmayeur som är stort nog för att kunna boka spontant. Till och med Jonas erkände det efteråt. Ska man boka refuges så får man vara ute i god tid, eller ha tur som vi. De vi pratade med hade bokat flera månader i förväg och jag frågade ett antal olika innan jag lyckades hitta ledigt boende (här kan du boka refuges som finns längs TMB: www.montourdumontblanc.com ).

Även om vi sov dåligt de två nätterna vi bodde på refuges så är de en stor del av upplevelsen att träffa andra som tar sig runt leden på olika sätt. Tyvärr är torkmöjligheterna begränsade på refuges (ingen av de två vi bodde på hade torkrum (Chalet les Contamines och Gite bon Abri vid Champex)).

Ladda ner GPX-filen över turen du ska göra och lägg upp den i lämplig navigeringsapp (t ex Gaia GPS). Komplettera med karta ifall telefonen av någon anledning inte skulle fungera (i regn t ex). Det är inte helt enkelt att bara följa skyltarna (speciellt i Frankrike är det dåligt skyltat vissa delar) även om jag läste att det ska vara bra skyltat när jag läste på om TMB.

När du planerar rutten ska du tänka på att det tar längre tid att ta sig fram än du tror i och med att du är på hög höjd och att det är många höjdmeter upp och lika många höjdmeter ner. I slutet av dagen när låren är trötta kan det ta lika lång tid att ta sig nerför som uppför. Det tog oss totalt drygt 32 timmar att ta oss runt hela turen (vi är relativt vältränade och höll oss i rörelse utan att stressa). Tänk även på att det ofta är siesta mellan 13 och 15. Planera så ni hinner till refuges innan kl 19.

Vätska ska du så klart ta med dig men det går att fylla på i bäckar, även om det är en risk. Vi fyllde på vatten från bäckar som låg högt upp utan boskap eller människor högre upp. Smakade gott och gick super.

Spring tillsammans med någon med ungefär liknande styrkor och svagheter och liknande inställning till hur ni ska ta er runt och som stärker dig när du behöver och som du kan stärka när det behövs. Jonas och jag är olika i vissa avseenden (Jag är den eftertänksamma och planerande medan Jonas är den som bara kör på och får saker att hända) men samtidigt är vi lika i vissa avseenden (lika dåliga på att gå uppför och lika bra på att rulla på utför och våra ben tog slut ungefär samtidigt så vi synkade bra när vi skulle springa på och när vi skulle snigla oss fram) – ett bra team alltså!

Utrustning:

Ryggsäck (mellan 20 och 25 liter är lagom). Gärna med hållare för dryckesflaskor och med fickor du kan ha energibarer mm i som du kan komma åt i farten.

Packa så lätt du kan samtidigt som du har med dig det du absolut behöver (samt kan behöva i nödläge). Packa ombyte i vattentäta säckar i ryggsäcken (för att hålla torrt från regn och svett).

Kontanter (de flesta refuges, chalets och andra ställen du passerar i bergen tar bara kontanter. Även om du bokat boende och betalat reserveringsavgift måste du i många fall betala resterande belopp på plats).

Välj skor med dämpning du klarar att springa långt i. Underlaget är snällt så det går bra i vanliga skor även om dämpade trailskor är det bästa valet (Jonas hade vanliga löparskor och det fungerade bra). Det är främst sista biten närmast Chamonix det är tekniskt (finns även kortare ställen som är steniga, minns bara att det var stenigt bitar högt upp på andra toppen man passerar (Chroix du Bonhomme)).

Kort packlista:

Keps – bra som skydd mot solen och bra i regn.

Solkräm – solen tar extra bra på höjd och snö.

Vätskeersättning/resorb – för att hålla vätskebalansen även på höjd

Sårtvätt, coachtejp, sportslick etc för att ta hand om skavsår – skavsår kan förstöra den fina upplevelsen.

Pass – om du ska bo på hotell

Armvärmare – temperaturen varierar i bergen, smart att kunna ”cabba” upp och ner enkelt.

Ha flera olika sorters energibarer/nötter och annat att äta – du tröttnar även på din favorit efter ett tag.

Dunjacka – Värmer bra i förhållande till vikten och är användbar om det blir kallt på hög höjd eller om du får ont och inte kan hålla dig varm med rörelse. Även bra som kudde om du inte gillar kudden på boendet som jag.

Ombyte – att ha på kvällen (extra skor klarar du dig utan men strumpor kan vara skönt att byta under dagen)

Tandborste och tandkräm (liten ransonerad)

Mobil och mobilladdare

Laddare till klockan

Liten handduk

Reselakan – om du ska bo i refuges.

Öronproppar

Om du är ADHD-Jonas så ta med den starka ADHD-medicinen – förhindrar att ni bryter lårbenshalsen i första utförslöpan 😉

Hoppas detta inspirerade. Lycka till!

//Niclas Sjögren

2 kommentarer
  1. Sömn är ju extremt viktigt för återhämtning så när det kommer till öronproppar kan jag rekommendera en sort som bara är två små genomskinliga klumpar av silikon som man kan forma hur man vill och trycka in i örat. De är klibbiga (och klibbet håller åtminstone ett par veckor skulle jag säga) och täpper till väldigt bra och de sticker inte ut så det går väldigt bra att sova på sidan också. De har räddat många nätter på hostels för mig. De är lite dyra, men så värda priset ändå. Tror jag köpt dem på apoteket Hjärtat, men de finns säkert på de flesta apotek.

    • Niclas skrev den 14 juli, 2019

      Tack för tipset. Jag har också testat dem men har inte upplevt att de stoppar snarkljud bättre än andra. De sitter dock kvar bättre så de är ett bra val👍

Bloggarkiv:
Fler inlägg från bloggen: