Därför är löptekniken viktig

Det kommer aldrig bli möjligt för alla att springa exakt likadant – vi är alla olika och har olika kroppar. Men det finns många fördelar med att öva på och förbättra din löpteknik. I den här artikeln berättar vi mer om anledningarna till att löptekniken spelar roll.

Förbättrar din löpekonomi

Att öva och förbättra din löpteknik hjälper dig att få ett mer energisnålt löpsteg, vilket i löparsammanhang kallas löpekonomi. Löpekonomi är ett mått på hur mycket syre kroppen behöver för att hålla en viss hastighet. Om din kropp behöver mindre syre vid en viss hastighet minskar ansträngningen, och du har förbättrat din löpekonomi.

En faktor som påverkar löpekonomin är landningen. Många motionärer tenderar att landa långt framför kroppen, ofta med en hälisättning som bromsar rörelsen framåt och slösar energi. Detta leder också till större belastning på lederna. Om vi istället tränar på att landa mer under kroppen och springa med högre stegfrekvens, får vi ett mer effektivt rörelsemönster som minskar energiförlusten från bromsande krafter. (1)

Genom att även stärka musklerna i benen förbättras deras förmåga att lagra och frigöra elastisk energi tack vare ökad muskelstelhet. Denna energi frigörs mer effektivt med en god löpteknik.

Även armpendlingen påverkar din löpekonomi. I en studie från University of Nairobi fick löpare springa i en given hastighet med olika vinklar i armpendlingen. Forskarna mätte hjärtfrekvens, syreupptagning, ventilation och upplevd ansträngning. Resultaten visade att en spetsigare armvinkel var mer energieffektiv jämfört med en 90-graders vinkel. (2)

Armpendlingen hjälper också till att minska rotation i överkroppen och huvudet när vi springer, vilket leder till att mer kraft riktas framåt. (3)

Minskar skaderisken

Att optimera din löpteknik kan minska skaderisken eftersom det belastar kroppen på ett mer skonsamt sätt. En ökad stegfrekvens, minskad vertikal rörelse av kroppens tyngdpunkt och kortare markkontakt minskar belastningen på höft-, knä- och fotleder – områden där löpare ofta upplever smärta. (4)

Exempel på besvär som kan förbättras med justeringar i löptekniken är främre knäsmärta och underbenssmärta, vilket är vanliga åkommor bland löpare. (5, 6)

Förbättrar upplevelsen av löpningen

En förbättrad löpteknik kan också bidra till en mer positiv upplevelse av löpningen. Som nämnt ovan minskar ansträngningen vid löpning med bättre teknik. Att känna en minskad ansträngning kan göra löpningen roligare och öka motivationen att träna.

Så kan du öva på att förbättra din löpteknik

Det finns flera sätt att öva på löptekniken. Bara genom att springa regelbundet kan du förfina ditt rörelsemönster. Du kan också arbeta med löpteknikövningar och styrketräning för att förbättra koordination, spänst och styrka, vilket hjälper dig att hålla kroppen i en bättre position under löpning.

Att få direkt feedback från en kunnig person eller att analysera din löpteknik med hjälp av video kan ge en ökad medvetenhet om ditt rörelsemönster och hjälpa dig att göra nödvändiga förbättringar.

Källor: 1. Saunders, P.U., Pyne, D.B., Telford, R.D. et al. Factors Affecting Running Economy in Trained Distance Runners. Sports Med 34, 465–485 (2004). https://doi.org/10.2165/00007256-200434070-00005

2.Mwangi, FM, Wanderi PM, Wamukoya EK, Onywera VO, Gitonga ER. Effects of different arm kinematics on performance in long distance running. International journal of current research. 3(6):185-190. (2011)

3. Pontzer H, Holloway JH, Raichlen DA & Lieberman DE. Control and function of arm swing in human walking and running. (2009)

4. Schubert, Amy G., Jenny Kempf, and Bryan C. Heiderscheit. ”Influence of stride frequency and length on running mechanics: a systematic review.” Sports health 6.3 (2014): 210-217.

5. Dos Santos, Ana Flavia, et al. ”Patellofemoral joint stress measured across three different running techniques.” Gait & posture 68 (2019): 37-43.

6. Diebal AR, Gregory R, Alitz C, Gerber JP. Forefoot Running Improves Pain and Disability Associated With Chronic Exertional Compartment Syndrome. The American Journal of Sports Medicine. 2012;40(5):1060-1067. doi:10.1177/0363546512439182