Känns skönt att vara tillbaka på hemmamark igen. Det är många tankar som har snurrat under den här långhelgen i High Tatras bergen i Slovakien.
En helg som startade i katastrof då vi krockade med en lastbil – aldrig varit så rädd i hela mitt liv. En helg som sedan avslutades med fantastisk natur, gemenskap och mycket skratt. Stort tack till alla som var med och gjorde den här resan möjlig.
Vi har haft långa och äventyrliga dagar i bergen, kört löpteknik, tröskel och avslutade sista passet med en vertikal kilometer. Jag skulle utmana killarna på lägret. Det gick nästan hem men fick tillslut se mig besegrad av Sebastian Jansson som var väldigt stark i backen. Men skönt var det att avsluta lägret med riktig hög puls och en sista genomkörare. Helgen har överhuvudtaget varit väldigt rolig och det ger sådan energi att vara tillsammans med en grupp på ett läger på det här sättet.
Allt har gått väldigt fort och det gör att bilolyckan känns alltmer avlägsen. Det är nästan som man redan har glömt bort det som har hänt och att allt känns som en mardröm som aldrig har hänt. Antar att det är hjärnans sätt att bearbeta det hela för det skulle vara svårt att gå vidare om jag hade tänkt på det hela tiden.
Nu närmast väntar några lata dagar innan vi bär av Norrut i helgen för att hälsa på lite nära och kära.
Känns bra att vara borta, men extra skönt att nu vara hemma 🙂
