Det är alltid en speciell känsla att springa först över mållinjen. Det spelar ingen roll om det är ett litet skitlopp eller om det är ett stort prestigelopp – känslan över mållinjen är ändå speciell. Framförallt om man fick slita hårt för det och aldrig var säker först man tog de där sista stegen.
Idag fick jag ett skönt kvitto då jag sprang hem segern i Salomon Trail Tour i Jönköping. Var riktigt glad över loppet speciellt som träningen har gått tungt den senaste månaden. Efter att ha kört nästan ett marathon i månaden har jag varit sliten. Har inte haft någon flyt och god känsla i löpningen. Men idag var det äntligen skillnad.
Jag hade tufft motstånd av orienterartjejen Veronica Lund som hela tiden låg några steg bakom. När vi passerade halvvägs slog jag en blick bak och hon låg då inte mer än 100m efter. Då blev jag orolig. Hon hade plockat in på mig och fortsätter hon i den stilen så blir det tufft. Samtidigt kände jag mig trött och att då också bli stressad är ingen bra kombination. Ett tag ville jag bara ge upp och låta henne passera. Men jag är glad att jag lyckades slå bort dessa negativa tankar. Istället började jag att fokusera på mig själv. Om jag bara gör mitt bästa, springer så hårt som jag klarar – då kan jag inte bli missnöjd om hon kommer ikapp. Då har jag ändå gjort allt jag kan. Det fungerade och jag fick energi till att öka tempot. Kom istället in till ett fint flow där jag körde mitt egna lopp. Fokuserade på killen framför. Tvingade mig själv att inte titta bak något mer.
Plötsligt var det bara den låååånga och tuffa Skalombacken kvar. Den var riktigt tuff men jag tog mig upp utan att gå och de sista 500m var riktigt tuffa. Desto skönare att ta de sista stegen över mållinjen!
Banan passade mig även om den var tuff. Det var mycket backar och några knixiga stigar. Men ändå väldigt lättsprunget så det gick att trycka på bra. Var riktigt fint med utsikt över Vättern. Det var ett kul lopp som jag varmt kan rekommendera!
Det gick dessutom bra för Andreas Beskow (Dock var han lite sur att jag slog honom). Men han sprang in på en fin 6:e plats och detta trots en väldig träningsvärk sen veckans intervallpass 🙂
