Det är inte den som tränar mest utan den som lär känna sin kropp som lyckas bäst.
Du blir inte enbart bättre av att du tränar mer. Hade det varit så enkelt så hade många varit mycket bättre. Elitidrottare som är experter på att lyssna på sin kropp. De vet hur fort de ska springa av ren känsla, avstå när det känns tungt och köra hårdare när det känns lätt.
För att bli bättre gäller det att tänja på sina gränser så mycket det bara går utan att falla över på fel sida. Kör man på för hårt ger det istället skador, sjukdomar eller överträning som följd. Att bli bra är därför en konst och det gäller att känna sin kropp. Det gäller att då oxå våga vila.
Idag fick jag till exempel göra en stor ändring i min träning. Min plan var från början att köra ett långpass där jag skulle börja ett varv runt Ursvik (15km) och sedan skulle jag ta mig hemåt därifrån på ungefär 15km.
Senaste veckan har jag tränat riktigt hårt och idag var jag sliten. Min kropp ville inte springa. Ursvik är dessutom väldigt backigt och det slutade med att jag fick gå i backarna – jag orkade inte springa uppför. Gjorde ett varv på 90minuter (vilket är väldigt mycket saktare än vanliga fall) och med det var det lika bra att ge upp turen. Istället för att fortsatta hemåt fick det bli en glass i solen, ibland har det bättre effekt.
