Alla vi som är löpare har nog varit med om det. För vissa med hög tävlingsinstinkt kan det vara förödande för passet och för dig som nybörjare kan det kännas knäckande. Vi pratar om det här med att bli omsprungen i spåret.
Jag har själv aldrig gillat att bli omsprungen i löparspåret. Det blir lätt att tävlingsinstinkten tar över än att tänka klokt. Ingen ska komma förbi mig och så fort någon försöker ta sig förbi så ökas tempot. Självfallet leder det till att personen som kommer bakifrån också ökar tempot. Snart är vi uppe i värsta tävlingstempot där ingen vill ge sig. Om planen är att enbart springa ett lugnt och återhämtande pass så kan detta förstöra planen med passet helt.
När jag var yngre så kunde jag aldrig låta någon få springa om mig. Som tur är så är jag uppväxt i Falun och att träffa på löpare på den tiden hände inte alltför ofta. Däremot så är det mycket svårare när jag nu bor i Stockholm då det alltid är mycket folk i spåret.
Men genom åren så har jag mognat och lärt mig. Det är okej att bli omsprungen i spåret. Ibland ska passet enbart gå lugnt och då är det inte bra att försöka hänga på i någon annans tempo. Ibland är man inte heller på topp och det är viktigt att få ta det lugnt. Är du dessutom ny i löpning så är det väldigt dumt att jämföra sig med de andra som springer om och säkert sprungit mycket mer.
Sen vet man ju aldrig vad den personen som springer om faktiskt kör för typ av pass, den kanske är mitt inne i ett tufft intervallpass eller kör ett testlopp, då är det ju egentligen bara dumt att försöka hänga med om planen är att enbart ta det lugn. Vad är sedan det värsta som kan hända? Att personen i fråga blir extra glad och får energi av att springa om just dig? Men då medför det i alla fall någonting gott med sig!
Så istället för att försöka haka på nästa person som springer om dig. Ge en high five, ett leende eller några hejarop, men fortsätt sen vidare i ditt tempo. Du behöver inte tävla på träning.