Nu packas det för fullt!
I morgon bär det nämligen av till ett av mina största äventyr när jag åker till Chamonix för att springa VM i skyrunning. Jag har fortfarande inte förstått vad jag egentligen har gett mig in på. Men tydligen ska jag springa ett marathon runt Mont Blanc med 2500 höjdmeter. Det kommer bli en av de största utmaningar som jag har gjort.
Just nu känns loppet ändå rätt avlägset. Har inte riktigt förstått det hela då allt har gått så fort och jag ännu inte hunnit reflektera så mycket över det hela. Just nu ser jag bara framemot hela resan och att få springa i fin miljö. Även om det nu är ett VM så har jag själv svårt att sätta några krav eller förhoppningar på mig själv. Jag har aldrig tidigare sprungit något sådant här lopp och har ingen aning hur min kropp kommer att reagera. Kommer jag ens att orka?
Min största risk är att jag är för ivrig och går ut för hårt vid starten. Jag är van att nu mestadels springa platta lopp och då är det lätt att starta i samma tempo som jag är van vid. Jag ska verkligen försöka att öppna lugnt och försiktigt, ta loppet i min egen takt och njuta. Vill egentligen inte springa mig för trött utan vill kunna springa loppet så det känns lätt och roligt. Hellre lite saktare och pigg än att jag är helt slut och inte kan njuta av vyerna. Så känns det iaf just nu. Vi får väl se hur det blir när jag väl står på startlinjen…
Står i valet och kvalet huruvida jag även ska starta i en vertikal kilometer som går på fredag. Det är ett helt sinnessjukt lopp där man ska springa 1000 höjdmeter på en sträcka på omkring 4km. Det blir nog inte så jätte mycket springning utan snarare något form av krålande uppför. Hade först bestämt att jag inte skulle springa men så kände jag mig så stark i lördagens backe att jag ändå blir sugen. Men sen blir jag osäker om jag orkar med båda loppen? Man vill ju ändå vara pigg inför söndagen så man orkar njuta av loppet. Samtdigt kan jag också tycka att det kan vara skönt att få sig en genomkörare några dagar innan. Men hur kul är det att sedan springa 4km rakt uppför? Så jag har helt enkelt beslutångest. Viktigast är att i alla fall njuta av loppet, atmosfären och hela tävlingen. Ska bli väldigt skoj.
För er som är sugna på att testa det här med trail så kan jag tipsa om Stockholm Trail som nu går vid globen i helgen. Riktigt bra arrangemang där man springer i mina favoritstigar runt Hellas 🙂
Frestar er med några bilder från tidigare lopp runt Mont Blanc.