Stäng

Runacademys blogg

Helena och Ann har sprungit sitt första millopp!

Publicerad

Förra helgen sprang mängder av Runacademylöpare Vårmilen tillsammans. Två av dem var Helena och Ann. Vårmilen var dessutom deras allra första millopp. Idag delar de med sig av sin upplevelse av sitt allra första millopp!

Helena, hur kommer det sig att du började springa?

Jag började springa regelbundet för ca två år sedan. Då jag arbetar på kontor är löpningen ett bra komplement till mitt stillasittande arbete.

Jag springer för att det är lätt att få till den typen av träning, snabbt och effektivt. Jag blir en mycket gladare person som mår så mycket bättre.

Hur har Runacademy hjälp dig i din löpträning?

Att börja på Runacademy har fått mig att förstå att löpning är så mycket mer en bara löpning. Det är socialt, varierande och mycket teknik.

Helena med startnummer 11512!

Hur upplevde du Vårmilen och vad hade du för förväntningar?

Jag var lite nervös innan, hur skulle detta gå? Kommer jag klara det? Hur kommer banan vara? Det var många tankar som snurrade!

När vi väl var på plats kom glädjen. Första 4 km kändes riktigt bra, sedan började kroppen bli trött. Mellan 6-8 km kändes det bättre, backarna var dock mer än vad min kropp klarade så tillät mig att gå fort i dem. Sista kilometern trodde jag inte jag skulle fixa men peppen av Runacademy på vägen och att se ryggen på någon från samma löpgrupp hjälpte. Jag kom i mål på 1.9.45 och hade före sagt att sikta på 70 min. När jag tog de sista stegen över mållinjen kom stoltheten och glädjen. Så skönt och roligt att jag klarade det!

Ska du springa några fler lopp i år?

Jag har flera lopp inbokade under året. Att springa lopp är som belöningen av min löpning på egenhand. Det är verkligen en speciell känsla att utföra ett lopp. Ett pirr i kroppen och en härlig adrenalinkick.

Vi önskar Helena lycka till med löpningen i framtiden!

Ann (i mitten) sprang också sitt första millopp! Här med vännerna Elin och Lovisa!

Ann du springer med Östermalms löpargrupp hur kändes det för dig att springa din första mil?

Det var rätt mycket blandade känslor! Innan loppet var jag både taggad och lite nervös. Jag hade aldrig sprungit en mil förut, och viste inte om jag skulle klara distansen. När vi värmde upp kändes mina ben väldigt trötta, och jag insåg att det kanske inte är jättebra att gå flera mil dagen innan. Men då var det inte så långt kvar till starten så det var inte så mycket att göra med det. Starten gick och vi började springa, jag hade två vänner som jag sprang tillsammans med i början. Det var mycket folk, pepp och energi i luften! De första tre kilometerna gick rätt lätt, under kilometer 4-5 tänkte jag att detta gör jag aldrig om, och efter fem kilometer kändes det bara så skönt att hälften var gjord. Mitt mål var att springa hela loppet, även i de segaste uppförsbackarna. Jag är så nöjd att jag klarade!

Hur har du tränat för att klara av din första mil?

Jag har sprungit med runacadamy sen hösten förra året, och varit med på nästan alla pass. Under vinteruppehållet fortsatte jag och mina vänner att springa, samma dag och samma tid i veckan. Vi tog inspiration till pass från medlemssidan, vilket var toppen! Utöver springpasset en dag i veckan så tränar jag inget mer, förutom att gå några kilometer till och från jobbet ibland.

Vad var den största utmaningen under loppet?

Den största utmaningen med loppet var det mentala, att övertala mig själv att fortsätta springa, fast det var sjukt tungt i backarna.

Hur kändes kroppen efter loppet?

Precis när jag hade kommit i mål var jag helt slut i kroppen och extremt varm. Efter jag hämtat andan några minuter blev jag så himla glad och nöjd över att jag hade klarat hela milen! Det kändes fantastiskt!

Vad är dina bästa tips för nån som ska springa sitt första millopp i vår eller sommar?

Mitt bästa tips är att springa loppet med vänner, även om man springer olika snabbt. Mina vänner och jag peppade varandra innan loppet och firade när vi kommit i mål!

Under loppet så valde jag att ta det lugnt när jag blev trött, springa långsamt och hela tiden tänka: några meter till orkar jag, några meter till. Det funkade bra som mental strategi.

Har du några mål med löpningen nu framöver?

Mina mål med löpningen framöver är att börja springa mer än bara ett springpass i veckan, att kunna ge sig ut och springa för att det ska vara kul och skönt!

Vi önskar Ann stort lycka till med löpningen framöver!


Kommentarer avstängda.