Jag hade planer på att idag springa Stockholm Halvmarathon, speciellt som det också är SM och jag har 8:e snabbaste tiden i år på 1,19. Men för mig känns Lidingöloppet mer som mitt lopp och med bara två veckor kvar är jag rädd att inte ska hinna återhämta mig tills dess. Jag tänker att det då är bättre att satsa allt på ett lopp än att det blir två halvdana lopp.
Träningen har sedan inte gått helt bra under sommaren. Har nästan kört ett marathon i månaden och det har slitit på kroppen samt att jag då inte fått någon träningsperiod. För att springa fort behöver jag därför en period med bra kvalité på träningen och känna att flytet är där. Efter AXA Fjällmarathon har träningen gått tungt och har inte hittat den rätta känslan. Jag vill hitta den först innan jag stressar in i ett nytt lopp. Idag fick jag kvittot som jag letade efter.
Körde nämligen ett riktigt tufft pass komponerat av landslagskidåkaren och min barndomsvän Maria Gräfnings. Hon var nämligen på besök i storstan och då blir det tuffa intervaller på schemat. Det var som på den gamla goda tiden då vi för över tio år sedan också körde intervaller ihop. Vi är dessutom jämna och sporrar varandra. Det gör att man tar i det där lilla extra och det som behövs för att pressa kroppen och ta nya steg.
Äntligen hade jag dessutom en bra känsla i löpningen. Jag kunde trycka och kroppen svarar. Nu ser jag extra mycket framemot Lidingöloppet 🙂
