Vi löpare älskar det mätbara. Tider, distans, vo2 max, och puls uppmäts med enorm precision. Utifrån vad vi presterar på träning finns det sedan kalkyler som berättar för oss hur snabbt vi kan förvänta oss att springa milen. Pekar allting på att en tid runt 50 minuter? Perfekt, då satsar vi på det!
Visst kan dessa riktmärken vara väldigt användbara och ge oss självförtroende att hålla en utsatt tid på loppet. Men glöm inte bort att allt det mätbara är just riktmärken, ingen absolut sanning. För tänk om den tid vi ”förväntar” oss att kunna springa också begränsar oss? För vi får inte glömma de allra viktigaste aspekterna hos en löpare – nämligen hjärta, envishet och viljestyrka! Dessa delar är inte mätbara och glöms ofta bort. Men om hjärtat och hjärnan verkligen vill något kan vi uppnå sådant som innan såg omöjligt ut på papper. ”48 minuter! Hur gick det till? Jag är inte tränad för att springa så snabbt!”
Viljestyrkan är något man delvis kan träna upp fysiskt genom att utmana sig själv med tuffa intervallpass, och lära sig springa igenom en vis mån av smärta. Men glöm inte bort att ta sikte på ett tydligt mål. Visst kan det vara att prestera en viss tid på ett lopp, men det kan likaväl handla om att springa sig frisk och sund. Det viktiga är att komma ihåg varför just DU springer? Varför är det viktigt för dig? Springer du för någon som inte kan springa? Varför är det viktigt för dig att prestera i just det där loppet?
Föreställ dig hur långt du kommit, ta tydligt sikte på din målbild och känn din viljestyrka bära dig fram på lätta fötter!