Äntligen! Idag hände något som jag har väntat på länge. För första gången fick jag med min kollega Johanna på ett pass i skogen!
Som ni kanske känner till så älskar jag springa i skogen. Det ger mig energi att bara lufsa runt utan någon stress eller press. Lämnar då helst klockan hemma och glömmer det här med att jaga några tider. Ibland vet jag inte ens hur länge jag är borta.
Johanna har däremot inte varit lika förälskad i skogslöpning som mig. Hon vill hellre springa på grus eller asfalt så hon inte behöver oroa sig för att komma vilse eller att stöta på något otäckt djur. Men jag tror att jag idag lyckades få henne att ändra sig något…
Idag skulle vi nämligen få belöna oss efter flera veckors stenhårt arbete. Jag bjöd därför Johanna till mina kvarter för en skogsrunda i lugnt och behagligt tempo. Vi brukar annars oftast jaga varandra i stentuffa intervaller när vi tränar ihop så det här gav en stor kontrast.
Fokus var istället på att njuta. Ingen hets och press. Det var skönt och nyttigt på många sätt. Framförallt hinner man snacka så mycket mer under dessa pass och får så mycket många nya och bra idéer. Inspirationen flödar och ger oss kraft.
