Bara för att man har löptränat på elitnivå i över 15 års tid och läst på om både träningslära och olika träningsmetoder på både universitet så väl som privat, så är det då lätt att tro att man är fullärd. Att man kan allt och vet bäst själv.
Tyvärr är inte träning så enkelt och ju bättre tränad man blir desto svårare blir det faktiskt att utvecklas. Att sedan tro att man redan kan allt är snarare naivt och något jag tror faktiskt kan stoppa än från att utvecklas. Du kan nämligen aldrig bli fullärd och det finns alltid nya sätt att se svaren på.
Sedan jag startade Runacademy hösten 2013 har störst fokus alltid varit på att coacha andra. Min egen träning har då alltid kommit i andra hand och blivit det jag hunnit med. För första gången i min vuxna löparkarriär har ju nu fått hjälp av en tränare vid namn Per Synnerman, han har lång erfarenhet som tränare och coachat många av Sveriges absolut främsta elitlöpare.
För mig är det något helt nytt att få lyssna på någon annan och det är inte alltid helt lätt. Jag är ju snarare van att säga till vad som ska göras än att följa någon annans direktiv. Jag är nog därför en av de jobbigaste att coacha då jag hela tiden ska frågesätta och vill alltid göra något annorlunda. Men samtidigt är det väldigt nyttigt. Det är bra att få någon att bolla med och som också är involverad i det jag gör. På så sätt är det lättare att ta rätt beslut.
Min förhoppning är inte bara att jag ska bli snabbare än aldrig förr utan att jag också ska lära mig något från detta. Genom att själv få vara den som blir coachad så är jag övertygad att jag också kan bli en ännu bättre coach. Man blir nämligen aldrig fullärd på något.
