Stäng

Runacademys blogg

Nu får vi kalla oss traillöpare!

Publicerad

Idag gick Salomon Trail Tour i Göteborg och vi var flera från Runacademy som sprang. Totalt var vi hela fyra ledare och förutom mig själv så var det Andreas Beskow, Therese Forsberg och Ann Johansson (Kommer hålla i Växjögruppen i höst).

20140608-010736.jpg

Vi valde alla den mittersta sträckan på totalt 12,6 km och det var en riktigt tuff men fin bana. Det var verkligen högklassig Trail med stigar, lera, rötter, stenar och fina vyer! På detta var det tuffa backar och långa trappor som skulle passeras. Men det gick bra för vi alla klarade oss helskinnade runt den tuffa banan. I trail jagar man varken tider eller placering – här är det viktigaste att ta sig runt banan och bara det är en utmaning i sig. Ni borde testa så förstår ni varför 🙂

Jag är själv faktiskt riktigt stolt över mig själv (Om man nu får vara det som svensk). Min svaga punkt som traillöpare har alltid varit att springa i teknisk terräng. Med bakgrund som banlöpare så är väl det egentligen helt konstigt då det här med att springa i skogen länge varit främmande (Och om man sprang i skogen så höll man sig till elljusspåren). För mig har det därför varit en stor utmaning med Traillöpning (vilket jag oxå gillar då jag triggas av utmaningar), men det har gjort att jag oxå varit alldeles för feg. Bromsat steget istället för att satsa och där de flesta springer nerför har jag typ klättrat. Så jag har fått kämpa mot mig själv och mina rädslor.

Men idag var det skillnad och jag kände inte igen mig själv! Trots mina trötta ben (för benen var allt annat än pigga efter förra veckans mara), så har jag nog aldrig haft sådant tempo över stock och sten. Jag kastade mig utför de branta backarna, hade snabba korta steg över stenarna och vågade springa på hela vägen utan att stanna och fega. Jag var såpass modig att jag klarade att utmana Karin Spjuth som har bakgrund från orienteringslandslaget. Och detta på en bana som var i de tuffaste laget! För man fick verkligen ingenting gratis och det var svåra utmaningar efter varandra (Som svåra stup, mossa, träsk, steniga partier med mera). När det endast var en kilometer kvar krigade vi fortfarande om första platsen! Men uppför sista backen (som för övrigt var mer än en backe utan snarare en milslång slalom backe) så tog maran ut sin rätt och jag tog slut. Kajsa trippade lätt på uppför medan jag krålade sista biten upp. Hon var starkare än mig idag men jag var ändå nöjd. För mig var det bara stort att kunna utmana en  elitorienterare i en terräng som inte är min styrka. För banan var rejält tuff och teknisk – inget för mesar. Jag har tidigare aldrig lyckas springa mig så trött som idag i trail. Det var första gången som jag verkligen kände mig som en traillöpare. Övning  ger resultat.

Extra roligt att vi även hade flera medlemmar från Runacademy som sprang. Bland annat var både Marie Hilding och Hans-Åke Hilding riktigt nöjda med sina insatser. Det är kul att se att intresset för Trail växer och det var över 800 startande på dagen tävling!

 

20140608-010844.jpg

 


Kommentarer avstängda.