En förkylning kommer aldrig lägligt och med tanke på helgens avslutning av Salomon Trail Tour i Sälen samt Lidingöloppet nästa helg så är det verkligen inte optimalt. Ni ska då veta att jag nästan aldrig är sjuk. Kommer alltid som en chock. Har iaf aldrig varit sjuk sedan jag blev egen företagare – så var nog sisådär 2 år sedan.
Men förr eller senare så hamnar man i sjukbädden, vare sig man vill eller inte. Det spelar då ingen roll hur mycket antioxidanter man äter, hur mycket man sover, tvättar händerna och gör allt rätt. Det kommer alltid ikapp.
Så jag tänker att det tillslut blir kroppens sätt att säga ifrån? Att man ska vila och lägga tid på återhämtning. För att träna vid förkylning är något som jag är försiktig med. Det blir också att ta allt lite lugnare. För kroppen behöver all energi till att läka sig själv, då blir man snabbare frisk.
Nu för tiden blir jag inte lika stressad av förkylningen. När jag var yngre blev jag rädd då jag tyckte att jag tappade så mycket träning. Men genom åren har jag lärt mig att det inte påverkar så mycket i längden. Det hör till att ibland vara sjuk och jag tror att det finns en viss mening med det. Inför Lidingöloppet 2011 var jag också sjuk ungefär samma vecka. Men det slutade med en andraplats och ett gjorde ett av mina bästa lopp. Det kanske finns en mening att jag nu är sjuk igen?
Fast det känns oerhört trist. Framförallt då jag verkligen sett framemot att springa avslutningen av Salomon Trail Tour i helgen i Sälen. Brukar vara så fint att komma upp dit såhär års med alla höstfärgerna och gemenskapen hos alla tävlande. Just nu känns det rätt avlägset. Men hoppet är väl det sista som sviker?
Jag och Emelie Forsberg från ifjol i Sälen. Nu verkar det som jag får kasta in handduken…
