Igår kväll sprang vår ledare Niclas Sjögren hem Rudan Night Trail. Ett traillopp på 6km i en reflexbana i skogen vid Rudans frilufsgård i Haninge. Inte nog med att han vann, han sprang även fortare än i fjol! Detta efter en besvärlig sommar med en del skadeproblem och framförallt efter en otäck bilolycka. Verkligen imponerande att komma tillbaka så snabbt! Nedan beskriver Niclas själv sina upplevelser av loppet.
Får erkänna att det tog emot att ge sig av ut mot Haninge när det började skymma. Kände mig trött efter mycket på jobbet och ville nog hellre vara hemma och ta det lugnt än att springa ett tufft lopp i en mörk skog. Hur som helst så ändrade jag inställning när jag satt i bilen på väg ut till Haninge med pannlampan fulladdad. Skulle bli kul att testa formen som jag inte riktigt vet hur det ligger jämfört med i fjol i och med löpträninguppehåll pga bilolycka och hälseneproblem.
Starten gick och jag drog på redan från start för att vara bra med när reflexbanan började efter ca 300m löpning på en grusväg. Det gäller att ha bra position redan i början i och med att reflexbanan går genom skogen på något som inte riktigt kan kallas stig men underlaget är upptrampat av de som sprungit banan. Det var fler som tänkte som jag så det var full fart från start de första 300m innan vi nådde in i skogen. Jag var först in i skogen tätt följd av några orienterare och skidåkare. Det var teknisk löpning i stort sett hela banan och mest tekniskt i början. Kändes bra att ligga längst fram så jag fick göra mitt eget lopp och att jag har bra självförtroende i teknisk terräng. Kände hur de bakom andades allt mer ansträngande och efter en kilometer hade alla utom en orienterare släppt. Dröjde inte länge innan han också släppte och jag inte såg någon pannlampa lysa bakom. Skön känsla att få springa ensam i ledningen och känna att jag har snabba och pigga ben över stock och sten. Helt klart mycket bättre än att ligga hemma i soffan och dega:)
Kom i mål som segrare på det nya banrekordet 27:16, 12s snabbare än jag sprang på förra året och 1 min 23s före tvåan. Bra formbesked även om jag inte gick för fullt förra året i och med att jag skulle springa finalen i Salomon tour på lördagen. Vet inte hur mycket snabbare jag kunde sprungit i fjol men helt klart ett formbesked i rätt riktning nu med en dryg vecka kvar till Lidingöloppet. Det finns ju hopp trots allt nu efter några bra veckor med löpträning. Kanske inte att slå min tid från i fjol, 1:50:15, men förhoppningsvis en tid och placering jag slipper skämmas för 😉
Nu när dagarna blir kortare och det blir mörkare på kvällarna vill jag verkligen slå ett slag för reflexbanor. Det finns fler reflexbanor än du tror där ute i skogarna. Investera i en bra pannlampa (om du inte redan har en) och ge dig ut och spring så ska du få se att reflexerna öppnar upp för en ny löparupplevelse för dig.