Läs även ”Hur mycket bättre kan man bli på 5 veckor?” och ”Med 5 veckor till formtopp!”.
Alltid är det något som skall störa träningen
Den här helgen var typiskt en sådan helg som kan sabba den bästa av träningsveckor. Spenderade nämligen helgen i Sandviken där jag agerade flytthjälp åt min kära mor. Alla som har varit med om en flytt någon gång, vet att det är en oerhört trött typ av verksamhet. Ofta är man vid skapligt gott mod precis i början då man kånkar de första flyttkartongerna/möblerna. Dessvärre tenderar det initiala leendet att stelna ganska snabbt och man vill inget hellre än att bli klar så fort det bara går. När man till slut, efter flera timmars slit, tror sig se ljuset i mörkret, kläcker någon ur sig ”just ja, vi har ju förrådet kvar också!”. Summa summarum, inga idealiska omständigheter för ett lyckat avslut på den gångna träningsveckan alltså.
Flyttkaos i helgen
Hur har den gångna veckan gått då?
Innerst inne ville jag träna 6 pass den här veckan, men med tanke på helgens flytt-race, justerade jag mina träningsambitioner till mer realistiska 5 pass. Lyckades tyvärr inte riktigt att nå upp till detta, utan ikväll när det var dags att summera veckan kunde jag räkna till 4 avklarade pass. Är trots detta relativt nöjd med veckan, eftersom jag ändå fick in de viktigaste och riktigt jobbiga passen, de som t.o.m. kan få den mest hugade träningsnarkomanen att göra allt annat än längta till träningen. Jag snackar om ”pulsstyrkepasset” (läs Tabata), veckans intervallpass (denna vecka var det norska superintervaller) och ett tämligen drygt tröskelpass. Det sistnämnda lyckades jag mot all förmodan klämma in igår, precis efter den värsta flyttkaosen hade lagt sig och jag egentligen var alldeles för trött för att träna. Tack vare att jag bet ihop igår och gav mig ut på mitt pass, kan jag nu förnöjsamt blicka tillbaka på två gröna veckoträningsrapporter, den senaste dock med lite sämre poäng. Jag hänger dock inte läpp för det utan konstaterar kallt att grönt är grönt och är skönt oavsett valör! 🙂
Skönt grönt i träningsrapporten
Styrkebesked
Det känns faktiskt redan som att jag kan börja skörda frukterna av att ha fått en bra kontinuitet i träningen. T.ex. hann jag riva av en sträcka på ganska precis 10 km under min exakt 40 minuter långa tröskel, som jag ju körde igår när jag kände mig som mest sliten efter allt flyttande. Och tamejtusan, det kändes faktiskt kontrollerat och relativt avslappnat. Jag tror fasen att jag hade kunnat ånga på ett tag till i samma tempo dessutom. Detta var lite av ett styrkebesked för mig själv och jag tror att den positiva känslan det gav absolut kommer att hjälpa mig att hitta motivationen under de nästkommande veckorna.
Bra känsla under tröskelpasset
Så vitt jag vet just nu, väntar inga ytterligare träningsspoilers under de kommande 4 veckorna, så nu finns inga ursäkter! Mindre jidder och mer träning alltså! Let’s do it! 😀