I helgen avgjordes Kullamannen Trail i SkÄne vilket bestÄr av flera traillopp frÄn 12,8 km till över 161 km pÄ vackra, vilda Kullaberg. Kullamannen Àr mer Àn ett vanligt terrÀnglopp. Den Àventyrliga banan gÄr lÀngs vindlande smala bergsstigar, enastÄende utsiktsplatser över hav och land, branta stup och genom de vackraste av bokskogar. à rets banor var Svart bana pÄ ca 13 km, Dödens Zon pÄ 22 km och 1000 höjdmeter, Dubbeldöden som Àr 2 varv av Dödens zon samt Kullamannen Ultra + 100 miles som bestÄr av ca 16 mils löpning.

Vi hade mÄnga Runacademylöpare pÄ plats och vi har med spÀnning följt och beundrats av deras insatser! Vi har pratat med nÄgra av dem som sprang i helgen för att höra om deras upplevelser. HÀr ger vi er en redogörelse.
LAILA ĂJEFELT, KULLAMANNEN ULTRA 100 MILES
LEDARE BORLĂNGES LĂPARGRUPP
Laila Àr en ultralöpare av rang och hon Àr ingen frÀmling för de riktigt lÄnga distanserna. Varje lopp kommer dock med sina egna utmaningar och man vet aldrig hur kroppen ska reagera. Laila sprang den lÀngsta distansen över den tuffa distansen 100 miles. Banan gick pÄ SkÄneleden genom 12 fantastiska naturreservat lÀngs vackra Äsar och kuststrÀckor. NÀr dygnet Àr slut har du tillryggalagt drygt 16 mil och fÄtt ca 4300 höjdmeter i benen.
Hur lÄng tid kan det ta att springa 100 miles? Laila gjorde det pÄ fantastiska 25:32:25 och sprang med det in som 3:e dam!
”Banan Ă€r vacker, spĂ€nnande och utmanande. Att jĂ€mföra med alplopp Ă€r ju svĂ„rt, men för att vara i Sverige Ă€r det en otroligt intressant banstrĂ€ckning. Den stora utmaningen för mig och mĂ„nga andra var att det Ă€r sĂ„ flackt och lĂ€ttlöpt den första halvan av loppet â lĂ€ngs strandĂ€ngar och inbjudande lövskogsstigar. Det gĂ€ller att inte ta ut sig redan dĂ€r för sedan kommer den andra halvan som i vissa delar Ă€r tekniskt betydligt mer krĂ€vande och en varvbana som bland annat bjuder pĂ„ en riktigt grym uppförsbacke â man undrar hur i all vĂ€rlden nĂ„gon kom pĂ„ att dra banstrĂ€ckningen rakt uppför en brant slĂ€nt med sten, jord och löv? SĂ„ brant att de satt upp rep att hĂ„lla sig i! Men det tuffa för mĂ„nga Ă€r nog Ă€ndĂ„ att ta sig ut frĂ„n varvningen â frĂ„n vĂ€rme, omtanke och vila â ut i mörker och hĂ„rt jobb. Inte mindre Ă€n tre varv som för de allra flesta tog mer Ă€n fyra timmar per varv!
Starten Ă€r lika mĂ€ktig som UTMB nĂ€r Kullamannen sjĂ€lv kommer klĂ€dd i rustning pĂ„ sin springare och utan ett ord blickar ut över den förvĂ€ntansfulla skaran av löpare och sveper sin lans över oss â antingen som en vĂ€lsignelse eller en förbannelse! Valet Ă€r ditt eget!
För att klara loppet gĂ€ller det att ha gjort bĂ„de sin mĂ€ngdtrĂ€ning, sina lĂ„ngpass och trĂ€nat backe â bĂ„de upp och ner! Och att trivas i terrĂ€ng Ă€r ett absolut krav!
Det var inte min dag eller mitt lopp â men nĂ„gon riktig dipp hade jag egentligen inte. Jag blev jĂ€ttetrött en stund, jag trillade och slog mig illa (pĂ„ en slĂ€t grusgĂ„ng) i höften, slog mig i ena knĂ€et och underarmen, skrapade upp hĂ€nderna och slog sönder vattenflaskorna. Jag klev rakt ner pĂ„ en trasig spĂ„ng och slog mig i andra knĂ€et, flera av mina vĂ€tskeflaskor gick sönder, jag var illamĂ„ende emellanĂ„t och fick kramp i ett lĂ„r â men jag var dĂ€r för att springa hela loppet sĂ„ det var bara en frĂ„ga om hur lĂ„ng tid det skulle ta. Det Ă€r en rĂ€tt skön kĂ€nsla att inte behöva slĂ„ss mot demonerna som försöker fĂ„ dig att kliva av. PĂ„ Kullamannen fanns inte det valet.
Att vila pĂ„ ett sĂ„ âkortâ lopp som Kullamannen kĂ€nns bara jobbigt. För ju lĂ€ngre du stannar pĂ„ kontrollerna desto lĂ€ngre tid tar det innan man kommer till mĂ„l och verkligen fĂ„r Ă€ta, vila och njuta! Just keep going!
Att springa förbi Kullens fyr i mörkret alldeles ensam under natten nĂ€r vinden slet i klĂ€der och hĂ„r var en enorm upplevelse. StjĂ€rnhimlen var sĂ„ otroligt klar! Och sen möta gryningen â de första solstrĂ„larna genom ett gyllne lövtak i skogarna efter Mölle. Det hela toppades av den enorma lycka jag kĂ€nde de sista fyra kilometerna frĂ„n Fyren tillbaka till Mölle och mĂ„let. Man springer med havet brusande vid sidan. Leendet ville aldrig ta slut! Det Ă€r coolt att det finns ett sĂ„nt hĂ€r mĂ€ktigt och hĂ€ftigt lopp i Sverige!”

Laila med fokuserad blick
MATHIAS NILSSON, SVART BANA
DELTAGARE I LUNDS LĂPARGRUPPÂ
Mathias springer med oss i Lunds löpargrupp och Ă€r nu inne pĂ„ sin andra termin. Han gillar konceptet och tycker det Ă€r extra hĂ€rlig nĂ€r de peppar varandra vid olika lopp som t.ex. Kullamannen, dĂ€r de var mĂ„nga frĂ„n gruppen som sprang. Han Ă€r 45 Ă„r och började för ca 3-4 Ă„r sedan motionera pĂ„ en regelbunden basis. Redan 2016 deltag han i sitt första Kullamannen. DĂ„ blev det 10 km men i Ă„r var han redo att ta sig an utmaningen med Svart bana – alltsĂ„ runt 13 km kuperad terrĂ€ng. HĂ€r berĂ€ttar han om sitt lopp!
”Med tanke pĂ„ mitt tidigare lopp för 2 Ă„r sedan och en tid dĂ„ pĂ„ ca 1h och 25 min pĂ„ milen sĂ„ var Ă„rets mĂ„l att komma in under 2 h (och gĂ€rna under 1h 45 min). Jag hade blivit tilldelad att starta i första startgrupp, sĂ„ det kĂ€ndes lite hĂ€rligt att vara först ut. Ănnu hĂ€ftigare kĂ€ndes det nĂ€r âKullamannenâ kom ridande pĂ„ hĂ€st och red före oss nĂ€r starten gick. Ganska snart skulle benen fĂ„ jobba ordentligt. Under de första 20 minuterna gick det nĂ€stan bara uppför, frĂ„n havsnivĂ„ till ca 160 m över havet. Trots att vi har haft backtrĂ€ning sĂ„ var det inget mot dessa backar.

Kullamannen riddaren vid starten
Efter den initiala âchockenâ och uppmuntrande ord som âNu blir det inte högre!â sĂ„ vet man Ă€ndĂ„ att man har en hel del kvar att springa, bĂ„de nerför och uppför. Det som hjĂ€lper en pĂ„ Kullaberg Ă€r den fantastiska naturen och, i Ă„r, det bra vĂ€dret. Men Ă€ven ledarna frĂ„n Runacademy Lunds ord ringande i huvudet, âUpp med blickenâ, âMedaljen pĂ„ bröstetâ, âSnabba steg istĂ€llet för lĂ„ngaâ, âĂgg i hĂ€ndernaâ ocksĂ„ den dĂ€r â5-kronan mellan skinkornaâ hjĂ€lpte. NĂ€r jag blir trött Ă€r det skönt att veta att jag kommer ihĂ„g dessa uttryck och man kan börja tĂ€nka teknik istĂ€llet för att tĂ€nka pĂ„ âĂ„hhh, vad jag Ă€r tröttâ. Och Ă€nnu mer taggad blev man av de som stod lĂ€ngs spĂ„ret och hejade pĂ„.
Efter ca 1 timmes löpning var jag framme vid Kullens fyr, och just denna dag visade sig Kullen frĂ„n sin absolut bĂ€sta sida. Huvudet satte igĂ„ng att rĂ€kna, ja, om allt stĂ€mde sĂ„ skulle det inte vara nĂ„gra problem att klara 2 h och jag skulle ocksĂ„ kunna klara 1 och 45. Men det gĂ€llde fortfarande att ta det lite lugnt sĂ„ man orkade. Nu var det mest utför men det var mycket löpning pĂ„ stenar och klippor. NĂ€r jag kommer fram mot slutet av banan och tĂ€nker âNu Ă€r det bara 1 km plant kvar, nu kan vi dra pĂ„ lite, sista bitenâ men ack nej, dĂ„ stĂ„r det funktionĂ€rer och pekar att vi ska upp för den första backen igen och sĂ€ger âKom igen, sista backenâ. Jojo, sista backen. Minsta höjdskillnad kĂ€nns nĂ€stan som att man bestiger ett berg, efter nĂ„gra smĂ„backar sĂ„ kommer det hĂ€grande mĂ„let.

Mathias uppe pÄ Kullens fyr
Efter 1 timme och 34 minuter kommer jag i mĂ„l, 10 minuter före mitt âdrömmĂ„lâ. Jag fĂ„r min Kullamannen medalj och Ă€r stolt över mig sjĂ€lv. Ă rets omgĂ„ng drog över 2200 deltagare, det sĂ€ger lite om hur stort det blivit. Den som vill delta fĂ„r verkligen anmĂ€la sig snabbt för att fĂ„ en plats. Redan nu Ă€r jag anmĂ€ld till nĂ€sta Ă„rs Kullamannen Svart bana och till nĂ€sta Ă„r har jag redan ett nytt mĂ„l.”
KIKI SOLENDER OCH RIKARD PRĂZELIUS, KULLAMANNEN ULTRA 100 MILES
DELTAGARE I KUNGSHOLMENS LĂPARGRUPP
Kicki och Rikard stod för en riktigt stark laginsats dÄ de sprang tillsammans och hjÀlpte varandra genom de svackor som uppstod under loppet. Kiki och Rikard sprang i och med detta lopp sitt allra första 100 miles-lopp vilket inom Ultra-kretsar Àr en klassisk och eftertraktad distans att ta och hÀftigt att de fick dela upplevelsen.

Kicki och Rikard jobbar pÄ!
NĂ GRA AV DE ĂVRIGA RUNACADEMYLĂPARE SOM SPRANG KULLAMANNEN I HELGEN:

Bella Jönsson lycklig efter mÄlgÄng!

Teknisk och utmanande terrÀng

Christian Lund, Sandra Nilsson, Maya Kylen, Mathias Gjerling och Mats Bergenhorn frĂ„n Lunds löpargrupp körde loppet ”Dödens Zon” tillsammans!


