Jag känner mig så lycklig och glad. Det är som att vara nykär på nytt. Jag längtar tills varje gång vi ses och när vi väl gör det så är det som att sväva på molnen. Efter vår dejt blir jag alldeles varm inombords och känner mig stolt, glad och som en ny person.
Jag har blivit kär i att kunna springa igen. På riktigt. Under denna vecka har jag bland annat joggat en runda på 8 km och det har känts riktigt bra. Det betyder så mycket för mig att kunna göra det och väcker därför mycket känslor.
Under 9 månaders tid har jag enbart blivit tyngre och det har blivit jobbigare för varje löptur. Det var tungt att springa med en stor mage och jag behövde dessutom stanna och kissa typ hela tiden så den där riktiga löpkänslan infann sig aldrig.
Efter min förlossning har jag varit försiktig och inte velat börja för tidigt. När jag för några veckor sen väl började ta mina första löpsteg så blev jag dessutom krasslig i två veckor och det kändes då långt bort att jag skulle få börja springa igen.
Men nu känns det som jag är på G igen och det gör mig så glad. Än så länge är det fortfarande bara långsam jogg och det kommer nog dröja några veckor innan det får bli ett högre tempo. Jag springer inte heller varje dag utan har några dagar löpvila mellan varje tur.
Det betyder ändå så mycket att bara få ta de där stegen. Imorgon kommer jag att få göra det igen. Det kommer att bli min bästa julklapp till mig själv!
