Psykisk ohĂ€lsa rankas numera som en folksjukdom och stress Ă€r den kanske största anledningen till ohĂ€lsan. Fyra av tio svenskar har nĂ„gon gĂ„ng drabbats av stressrelaterade Ă„kommor som utbrĂ€ndhet, Ă„ngest eller depression. I en tid dĂ„ förvĂ€ntningarna att prestera snabbt, kvalitativt och utan att beklaga oss blir allt högre â kan löpningen vara vĂ„r rĂ€ddning? Vi pĂ„ Runacademy vill gĂ€rna tro det!

För de flesta Ă€r det lĂ€tt att förstĂ„ den positiva effekten av att röra pĂ„ kroppen för att stĂ€rka hjĂ€rtat och skelettet. Men vilka kopplingar finns mellan musklerna och hjĂ€rnan? VĂ€ldigt mĂ„nga faktiskt. Det finns studier som visar att fysisk aktivitet ger en positiv effekt pĂ„ det psykiska vĂ€lmĂ„endet, antingen som alternativ eller komplement till andra behandlingsmetoder. Löpningen ger hjĂ€rnan en âpausâ och frisĂ€tter en rad olika substanser i hjĂ€rnan som förebygger stress och depression. NĂ„gra av dessa Ă€r dopamin, oxytocin och serotonin som Ă€r aktiva Ă€mnen i antidepressiva mediciner, men som alltsĂ„ Ă€ven tillverkas av kroppen i större mĂ€ngd nĂ€r hjĂ€rtat pumpar hĂ„rdare. HĂ€r Ă€r deras funktioner:
- Dopamin hjÀlper till att kontrollera hjÀrnans belöningscentra och vÄra emotionella responser. Det Àr Àven Àmnet som gör att vi strÀvar efter att nÄ den belöning som hjÀrnan vill ha.
- Oxytocin Àr ett annat Àmne som ökar med trÀning. Det Àr ett hormon som bildas i hypotalamus och som Àr en utlösande effekt av antistress och lÀkningsförmÄga. Oxytocin frigörs frÀmst vid beröring och vÀrme men mÀngden stÄr i relation till vÄr fysiska aktivitet dÄ vÄr kroppstemperatur höjs nÀr vi trÀnar. Mer trÀning betyder mer oxytocin (till en grÀns sÄklart).
- Serotonin Àr en signalsubstans som bland annat pÄverkar vÄr sömn. En substans som styr fler viktiga funktioner i vÄr kropp och som i för smÄ mÀngder kan pÄverka oss mycket negativt. Det kan visa sig i form av trötthet, Àndrad matlust, huvudvÀrk och störd sömn. För lite serotonin kan Àven ge minskad sexlust, depression, irritation och humörsvÀngningar.
NĂ€r man kĂ€nner sig stressad finns risken att man prioriterar bort trĂ€ningen eller att det möjligen upplevs som ytterligare ett stressmoment. Det vi bör göra Ă€r det motsatta â vi bör planera in trĂ€ningen i vĂ„rt schema sĂ„ att den verkligen blir av. I dessa lĂ€gen Ă€r det en fördel att lĂ€mna klocka, mobil och pulsband hemma och enbart fokusera pĂ„ att vara nĂ€rvarande i stunden. Observera vad du ser och hör runt omkring dig och slĂ€pp alla krav pĂ„ prestation!
Att överhuvudtaget komma ut och röra pÄ sig Àr givetvis det viktigaste, oavsett hur lÄngt, snabbt eller hur mycket. Men ur ett vetenskapligt perspektiv, vilken form av fysisk aktivitet ger störst effekt pÄ det psykiska vÀlmÄendet?
För att sammanfatta Àr den fysiska trÀningens antidepressiva och ÄngestdÀmpande effekt följande:
- Signalsubstanserna serotonin, dopamin och oxytocin ökar i hjÀrnan nÀr hjÀrtat pumpar hÄrdare. Det Àr samma Àmnen som ökar vid behandling med antidepressiv medicin, SSRI-preparaten.
- Naturlig drog. Koncentrationen av det kroppsegna morfinet, endorfinerna, ökar och det gör oss gladare och lÀttare till sinnet.
- HjÀrnan vÀxer. OmrÄdet hippocampus i hjÀrnan, som har en central roll för minnet och tankeförmÄgan, blir mindre vid exempelvis kronisk depression. Men verkar öka i volym nÀr man trÀnar.
- Beteendet förÀndras pÄ ett sÀtt som bryter passivitet och isolering.
- SjÀlvkÀnslan ökar, den Àr ofta lÄg vid depression.
- à ngest lindras i nÄgra timmar efter det man trÀnat.
SÄ förutom att löpning Àr en syssla som vi redan mÄ Àlska och som hÄller oss i fysiskt god form sÄ Àr det alltsÄ ett fantastiskt bra botemedel mot stress. Om det sÄ handlar om att förebygga stress, Ängest och depression eller som ett hjÀlpmedel för att ta sig ur det. Prioritera alltsÄ din trÀning, investera i dig sjÀlv genom att ta dig den tiden och glöm inte bort att ANDAS.
Referenser:
http://iform.se/halsa/stress/motion-mot-stress
fyss.se â fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling
http://ki.se/forskning/motion-mot-depression
http://nathealth.se/lopning-mot-stress-darfor-ska-du-springa/
