Det gäller att ha tålamod!

I mitten av februari så började jag ta mina första löpsteg efter att ha varit sjuk i 6 veckor. Det var en befrielse men samtidigt väldigt frustrerande. Jag hade tappat formen helt och allt kändes så tungt. Jag kände inte längre igen min egen kropp och det kändes som jag stod helt still när jag försökte springa. Alla pass kändes tyngre och jag sprang väldigt mycket långsammare än vad jag tidigare har gjort.

För mig var detta en helt ny erfarenhet. Jag har nog aldrig varit borta från träning under en sån lång tid tidigare. Har jag varit skadad så har jag ändå kunnat träna något alternativt, men att inte göra någonting under 6 veckor har jag nog aldrig gjort tidigare.  

Helt otroligt att man kan tappa så mycket på bara 6 veckor. Innan jag blev sjuk så var jag ändå i en skaplig form men efter dessa 6 veckor så var jag nog i min sämsta form på flera år. Om jag ens varit i sån dålig form någonsin?  Tänker då hur det måste vara för dem som håller upp med träningen under ännu längre tid? Eller för dem som tränar väldigt oregelbundet?

Nu har jag kunnat träna på i ungefär 6 veckor sedan jag blev sjuk. Det är intressant hur kroppen så snabbt ändå kan komma tillbaka. Första veckorna var ändå tuffa. Det kändes som jag inte blev så mycket bättre och varje pass var bara tungt och jobbigt. Helt ärligt så kändes det inte så kul att springa just då. Kan verkligen förstå att många som då är helt nybörjare lätt kan ge upp efter någon vecka. Man måste verkligen ge det tid och ha tålamod.

Jag har ändå fortsätt kämpa på. Jag har insett att det inte är någon idé att jämföra med det jag tidigare har gjort utan får jämföra med där jag är nu och sedan blicka framåt. Bara under den senaste veckan har jag känt att någonting har hänt. Jag börjar få tillbaka ett helt annat flyt i löpningen och känslan börjar att komma tillbaka.

Idag var det därför dags för ett test där planen var att springa en tröskel runt Årstaviken. För några veckor sedan sprang jag en bit över 33 minuter. Idag sprang jag under 31 minuter. Det går verkligen åt rätt håll! När jag varit i min bästa form har har sprungit runt 28-29 minuter, så jag har en bit kvar dit, men just nu får jag bara vara glad att det går åt rätt håll. När det kommer till träning så gäller det att ha tålamod!

Körde tröskeln tillsammans med Amanda på lunchen. Hon var stark och sprang enkelt ifrån mig. Men jag var ändå närmare henne nu än sist vi sprang ?