Härligt att springa igen!

Efter att ha varit borta i Grövelsjön i omkring 10 dagar över jul och nyår så känns det rätt bra att vara tillbaka i Stockholm med sina vanliga rutiner. I Grövelsjön har det bjudits på en fantastisk vinter med över en meter snö. Som löpare tycker jag ändå att det är rätt skönt att komma tillbaka till Stockholm som just nu bjuder på barmark. Just nu har vi omkring 5 plusgrader som varvas av med moln och lite duggregn. Om det inte vore för mörkret så är det ungefär som rena sommartemperaturen :-). Vilken kontrast på bara 7h bilåkning!

Jag tycker helt klart att det har varit kul att åka skidor och att försöka få till något form av löppass i snön, men om jag ska vara ärlig så har jag saknat vanlig löpning utan en massa snö. Efter en vecka känner jag mig dessutom rätt nöjd med skidåkningen på ett tag. Det är nog bara att inse, men jag kommer aldrig gilla att åka skidåkning lika mycket som att springa. När man springer behöver man inte oroa sig för bakhalt, att inte ha något glid eller att det ska snöa så mycket att det inte finns några längdspår eller att det ska vara storm så man knappt tar sig utför backen. Dessutom är jag väldigt mycket bättre på att springa än att åka skidor. Jag lovar att jag skulle springa Vasaloppet fortare än vad jag gör på ett skidor. Det känns dessutom extra frustrerande att få kämpa för att hänga med min syster på skidorna medan jag vet att jag skulle springa ifrån henne ganska enkelt. Jag tror ändå att längdskidåkning är är ett suveränt komplement till löpning där du inte påfrestar kroppen lika mycket, men jag tycker det ändå inte riktigt lika kul som att springa. 

Jag njöt därför lite extra på dagens löppass som jag tog på lunchen. Det var nog över 2 veckor sedan som jag gjorde ett ordentligt löppass utan att pulsa snö och jag kände mig bara så lycklig.  Det är verkligen något speciellt med att bara få springa!

Nu slipper jag dessutom ha denna mask på mig!