Längtar efter att kunna springa igen!

Just nu sitter jag mest och tittar ut i fönstret och vill inget hellre än att ta mig ut på en löptur. Detta trots om det är kallt och isigt ute. Men just nu kan jag inte. Till min förtvivlan så dras jag med en förkylning som aldrig verkar vilja ge med sig. Är det något som jag är försiktig med så är det att träna när man är sjuk. Det brukar bara göra det sämre och så är det inte bra för kroppen.

Har nu varit krasslig sen förra måndagen och väldigt frustrerande då det känns som jag aldrig blir bättre. Jag som nästan aldrig är sjuk annars.

En anledning till min långdragna förkylning skulle kunna vara att min kära hundvalp Ludde har flyttat hem till oss. Det innebär att man måste gå ut typ 20 gånger på en dag och minst en gång i timmen. Vi försöker nämligen få han rumsren och det är väl inte helt enkelt. Ibland är man ute i 45 minuter och så kissar han när man väl kommer in. Varför kissa ute när det är så kallt? Mycket skönare inne tycker Ludde. Som belöning har jag på köpet fått denna förkylning som aldrig vill ge med sig.

Men jag ska inte klaga för mycket. Vet att vissa har dragit med influensa och feber så jag har ändå kommit lindrigt undan. Ändå är det så frustrerande när man inte har samma ork och energi som man brukar och att det inte känns som man blir bättre.

Jag vet, man måste ändå försöka få se positivt på del hela. När jag väl blir frisk, oj vad jag då ska njuta till fullo av varje löpsteg. Även om kroppen känns tung, det är kallt ute och mörkt, så kommer jag vara så glad. Nu vill jag inget hellre än att kunna springa igen. Jag längtar!