Det häftigaste med våra resor är att få se hur deltagarna utvecklas och slår sina egna begränsningar. På en vecka kan det faktiskt hända mycket och framförallt på det mentala planet. Genom att bevisa för sig själv att man klarar mer än vad man tror så tar man många steg framåt i sin utveckling. Det gör att man sen kommer att våga mer framöver.
Vi har haft flera fantastiska dagar på vårt läger här i bergen på Gran Canaria och idag var det dags för veckans längsta tur. Deltagarna fick välja på 23 eller 17km (som senare visade sig snarare vara 20 och 25km). Ibland får man som ledare vara lite taktisk då siffror lätt kan skrämma. Det var nämligen flera som var något nervösa inför dagens utmaning.
Ni ska då veta att detta inte är vanliga kilometrar utan det är något helt annat att springa i bergen med många höjdmetrar uppför och i trixig terräng. Totalt var vi ute i närmare 6 timmar. Alla klarade av dagens planerade turer och jag är så stolt över dem alla!
Det var flera av deltagarna som var tveksamma innan start att de ens skulle klara av det, men det visade sig att man klarar av mycket mer än vad man tror.
Extra stolt är jag över min far som är med på lägret. Han klarade turen som var på 20km och har tidigare aldrig varit i närheten av den sträckan. Min far är väl inte direkt någon löpare och brukar inte springa till vardags, så det var verkligen starkt av honom att lyckas med det nu.
Så många av er som känner att ni aldrig skulle klara av att springa 20km, ni borde verkligen följa med oss på något läger eller springa med våra löpargrupper. Tillsammans slår vi våra gränser och bevisar att man faktiskt klarar mer än vad man tror.
I morse när jag vaknade trodde jag inte ens att jag skulle få med mig några deltagare ut. Det var nämligen dimma, duggregn, kallt och storm. Helst vill man då bara gå och lägga sig under täcket igen. Men våra deltagare är pigga och på alerten oavsett väder. Inställningen är snarare att det är nyttigt att få öva på att springa i skitväder, något man annars är dålig på att öva på när man är hemma.
Det var tur att det dåliga vädret inte skrämde oss. Det fantastiska med att springa i bergen är att vädret kan vända snabbt. Efter 1,5h löpning började det lätta och det bjöds sedan på strålande sol resten av turen. Det blev en riktig fin dag där många sprängde sina egna gränser!
Dimman på morgonen. Vi hade mycket kläder på oss till en början.
Men sedan lättades det upp och blev strålande sol
Extra stolt över min far som klarade av 20km. Det trodde inte ens jag han knappt skulle klara 😀
