Idag har vÄra deltagare i Kroatien verkligen bevisat för sig sjÀlva att man klarar sÄ mycket mer Àn vad man tror.

Idag var det nÀmligen dags för myspasset och vi hade planerat tre olika grupper att springa 10,15 eller 22km. Jag ville sjÀlv dock lite annorlunda.
Det Àr nÀmligen sÄ att 15km rundan Àr sÄ mycket finare Àn den pÄ bara 10km. Vi startar dÄ nÀmligen i bergen (Vi fÄr skjuts upp dit) och tar oss sedan ner till havet dÀr vi springer tillbaka till hotellet. Det Àr dock svÄrt att göra den kortare. MÄnga var dock osÀkra om de skulle klara av att springa hela 15km. De var rÀdda att de skulle sÀnka gruppen eller ta helt slut.
Jag förklarade att de absolut inte behöver vara rÀdda för det. NÀr man springer ett lÄngpass eller myspass som vi kallat det, sÄ spelar inte tempot sÄ stor roll. Det Àr lÀngden som Àr viktigast. BÀttre att dÄ springa lÄngsamt sÄ man orkar lÀngre. Det Àr dÀrför okej att gÄ i backarna och vi ser till att vÀntar in sÄ alla hÀnger med. Ingen blir lÀmnad ensam.
Jag lyckades tillslut att övertala tjejerna och jag lovar, men alla var sÄ glada över att det tog hela turen. Det Àr verkligen en upplevelse att bara fÄ springa i denna natur. Trots att de var osÀkra frÄn början sÄ klarade alla av strÀckan utan problem. Det visade sig att det till och med var hela 17,5km och inte bara 15. SÄ imponerad att alla lyckades trots att de var sÄ osÀkra. Men man orkar alltid mer Àn vad man tror. Tur att jag dessutom inte sa hela sanningen om strÀckan och avrundade nerÄt, för dÄ hade de nog inte vÄgat att följa med ?
Bilderna sÀger en hel del om dagens tur!








