I helgen hade jag som plan att springa ett traillopp pÄ Sörmlandsleden frÄn Hemfosa till NynÀshamn. En strÀcka pÄ totalt 28km som jag sÄg som ett riktigt bra trÀningspass inför mitt lopp pÄ Gran Canaria som jag ska köra i mars.

Det slutade dock i besvikelse. Jag kom enbart halvvĂ€gs och fick sen lov att bryta. Jag började nĂ€mligen att kĂ€nna av ett knĂ€ efter omkring 8 km löpning. Det blev sedan vĂ€rre eftersom jag sprang. Jag tror det var kylan i kombination med den tuffa terrĂ€ngen som gjorde att jag fick ont. Hade Ă€ven trĂ€nat rĂ€tt mycket under veckan – sĂ„ knĂ€t blev dĂ€rav nĂ„got överanstrĂ€ngt.
Om det Àr nÄgot som jag har lÀrt mig sÄ Àr det att inte fortsÀtta springa om man har ont. Det Àr ÀndÄ kroppens sÀtt att sÀga att nÄgot Àr fel.
Jag valde dĂ€rför att hoppa av vid nĂ€sta kontroll vid omkring 13km. Det var sjĂ€lvklart en stor besvikelse – men det hade varit en mycket större besvikelse om jag kört pĂ„ och dragit pĂ„ mig en svĂ„rare skada.
Med facit i hand gjorde jag helt klart rĂ€tt beslut. Jag tyckte banan fram till dĂ€r jag bröt var riktigt tuff med flera vĂ„tmarker dĂ€r man nĂ€stan fĂ„tt vada sig igenom. Fick höra i efterhand att strĂ€ckan efter dĂ€r jag bröt var Ă€nnu vĂ€rre – sĂ„ jag gjorde rĂ€tt som inte fortsatte. DĂ„ hade jag nog förstört mitt knĂ€ helt och hĂ„llet.
Det Àr verkligen mÀrkligt hur man kan fÄ ont sÄ dÀr frÄn ingenstans. Jag tror dock att det berodde pÄ att jag var förkyld i 12 dagar och kom igÄng med trÀningen igen först i mÄndags. Jag var lite för ivrig och körde nog pÄ lite för hÄrt under kommande dagar. Det Àr som man aldrig lÀr sig.
Jag hade försökt starta försiktigt men kört pĂ„ lite för hĂ„rt med nĂ„gra styrkeövningar – det hade gett en otrolig trĂ€ningsvĂ€rk som jag sen Ă€ndĂ„ sprang pĂ„. Antagligen blev mina ben vĂ€ldigt slitna efter detta och det blev sen för mycket med den tuffa terrĂ€ngen i lördags.
TÀnk man blir aldrig fullÀrd och Àr sÄ lÀtt att gÄ över grÀnsen. Nu blir det i alla fall tre dagar helvila frÄn löpningen och jag hoppas sen kunna starta försiktigt med att springa igen i mitten pÄ veckan!
Ulrika Blomqvist skrev den 3 december, 2019
Det var verkligen ett bra beslut du tog. Det gjorde inte jag dÀremot! Fick som du ont vid 8 km men hade ÀndÄ tÀnkt tagit det lugnt eftersom jag varit hemma med en förkylning hela veckan innan. Jag tror att kombinationen med min förkylning och kylan och terrÀngen gjorde att jag fick ont. Dras med ett löparknÀ som jag trÀnar mycket styrka för, kom pÄ att jag inte stretchat ordentligt efter styrkan! Inte bra nÀr allt blir stramt!
Men jag ville ju ha den Ă„trĂ„vĂ€rda NUTS medaljen :-), det hĂ€r ”loppet” tog mig 5.20! Jag trodde att alla skulle ha gĂ„tt hem innan jag kom i mĂ„l men dĂ€r stod de, jublande och glada, gĂ€nget vid mĂ„let! Jag gick och smĂ„sprang dĂ€r det gick. KĂ€ndes mest som att jag stod och funderade vilken vĂ€g som var smartast att ta för att undvika allt vatten! Men en hĂ€rlig dag i solen var det!
Petra Kindlund skrev den 4 december, 2019
Starkt jobbat av dig! Hoppas ditt knÀ inte blev för dÄligt. Vilken fin bedrift du gjorde!
Anonym skrev den 6 december, 2019
TrÄkigt att du fick bryta loppet , sÄ dig vid starten, du sÄg stark ut ? , hoppas du kommer och provar igen , sista biten som du missade Àr fantastisk trevligt , tvÄ tuffa stigningar och en del snabba partier ,
Jag hade en toppen dag blev 30 km ganska precis , tid blev ca 3 : 45
Peter Andersson skrev den 15 december, 2019
Det Àr förstÄndigt