Så glad över min vinst i Premiärmilen!

Kombinationen småbarnsliv och tävling är inte alltid det lättaste. Jag är därför extra glad att jag kunde springa på en tid som enbart är 15s från mitt pers på Kungsholmen runt 2014. Att jag dessutom skulle vinna premiärmilen var ju riktigt skoj!

Jag har tränat på bra de senaste månaderna och kommit igång med både tröskel och intervaller även om mesta träningen är distanslöpning med vagnen och Alfons.

Men det är ju mycket annat som skall spela in för att man skall kunna prestera. Bland annat sömnen, och den har verkligen varit en bristvara sen januari. Alfons sover väldigt ryckigt, bara när han får vara nära och äter ofta, så i snitt sover jag 1-2timmar i sträck och ibland är vi vakna flera timmar om nätterna. Men jag tror att min räddning är att jag tar tidiga kvällar så jag ligger ändå i sängen runt 8-9h. Att sova på dagen är inte heller så lätt då han sover bäst i vagnen och jag även lämnar och hämtar Vilhelm vid 2 av de 3 sovpauserna.

Därför försöker jag se till att det jag kan påverka blir bra. Jag går bland annat på massage, är noga att fylla på med energi och jag försöker anpassa min träning efter dagsformen och vad som är möjligt att få in under dagen.

Så till dagens race
Vi kom till startområdet cirka en timme innan start. Jag hjälpte till att hitta en bra plats till familjen och värmde upp lite tillsammans med min äldre son Vilhelm. Sen fokusera jag på min uppvärmning med jogg, tänjning löpskolning och koordinationslopp. Innan jag bytte om till tävlingskläder, hjälpte jag till med att förbereda mat till lillen (jag helammar men vi provar lite ersättning kvällstid så det fick han idag) och såg till att han sen somnade igen. Kom iväg till start först 10 minuter innan och kunde då börja fokusera.

Benen var lätta när startskottet gick och även om jag tror att kilometrarna var något fel utplacerade början så gick det snabbt från start. Jag hade två andra damer framför mig till en början, men redan vid 2km gick jag om och upp i ledningen. Sedan var fokus på att göra mitt lopp.

Jag försökte springa så jämnt och höll koll på kilometerpasseringarna. Det kom aldrig någon riktig svacka utan löpningen flöt verkligen på under hela loppet vilket är extra roligt. Efter backen vid 8km så tryckte jag på det sista och sneglade bakåt och jag hade en bit försprång, så nu var det bara att hålla det genom hela loppet. På målrakan stod familjen och hejade och då fick jag extra energi att spurta det sista!

Innan loppet var mitt mål att försöka gå under 38 minuter baserat på den träning jag har kunnat få till. Det här var därför över min förväntan och väldigt roligt! Och det viktigaste av allt jag njöt av att få tävla igen!

Nu väntar en fortsatt härlig löparsäsong!