IgÄr var det dags för Midnattsloppet i Göteborg och eftersom vi i Är Àr trÀningspartner till Midnattsloppet sÄ var vi sjÀlvklart pÄ plats för att hÄlla i uppvÀrmningen, trÀffa medlemmar och stÀlla ut vÄr monter.
PÄ den första uppvÀrmningen bjöds det pÄ störtregn och de flesta kurade nÄgonstans dÀr de hittade tak. Men sedan slutade det regna och vi fick igÄng nÀstan alla pÄ Slottskogsvallen. Vilken stÀmning det blev.
Efter vi kört vÄra uppvÀrmningar och det var dags för den sista startgruppen att göra sig redo sÄ blev jag sugen att springa loppet. Hade inte trÀnat pÄ hela dagen sÄ varför inte springa runt loppet?
Tillsammans med Jennifer Rofors som ocksÄ höll uppvÀrmningen sÄ lyckades vi fÄ tvÄ startplats strax efter 22-tiden. Jag hade inte tÀnkt maxa runt loppet utan mest springa i ett tempo som kÀndes behagligt, roligt och för att helt enkelt fÄ kÀnna pÄ atmosfÀren.
Det blev en ny upplevelse för mig. Jag har aldrig tidigare startat i ett lopp sÄ lÄngt bak och nÀr startskottet gick fick jag köa till startlinjen. Sedan fick jag sicksacka, springa omvÀger, tvÀrstanna för att inte krocka och ha tÄlamod runt banan. Det gick inte direkt att hÄlla sitt egna tempo utan blev ungefÀr intervaller runt banan. Men vad gjorde det?
IstÀllet för att pressa mig sjÀlv passade jag pÄ att njuta av stÀmningen. Göra high-five med publiken, dansa till musiken och heja pÄ mina medlöpare. Det var verkligen en helt annan stÀmning Àn vad det brukar vara i elitledet. Alla var mycket gladare och hejade pÄ varandra.
VÀl i mÄl var jag full av energi och sprang med ett stort leende över mÄllinjen. I mÄl var jag omkring 10 minuter frÄn personbÀsta, men vad gjorde det? Det hÀr med att springa lopp bara för att det Àr kul och inte hÀnga upp sig pÄ tider och prestation var en ny upplevelse för mig. Man mÄste inte alltid maxa och prestera för att kunna njuta av ett lopp.
Jag hade ÀndÄ kul hela vÀgen och Àr inte det egentligen det viktigaste?
Ulrika Hedlund skrev den 21 augusti, 2016
LĂ„ter som en hĂ€rlig upplevelse! đ