TrĂ€ningsvĂ€rk Ă€r nĂ„got vi alla har fĂ„tt, t ex nĂ€r vi utfört ett styrkepass med nya övningar eller Ă„kt skidor för första gĂ„ngen pĂ„ lĂ€nge. Ăven vĂ€ltrĂ€nade mĂ€nniskor fĂ„r trĂ€ningsvĂ€rk. LĂ€s nĂ€r forskaren och lĂ€karen Helena Wallin förklarar vad trĂ€ningsvĂ€rk egentligen Ă€r.

â Jag minns sjĂ€lv ett trĂ€ningspass för nĂ„got Ă„r sedan dĂ„ jag kört orimligt mycket skipping (höga knĂ€n) och det kĂ€ndes som jag hade âvader av stĂ„lâ i en vecka efterĂ„t. Ă ena sidan Ă€r det en ganska skön kĂ€nsla dĂ„ det Ă€r ett kvitto pĂ„ att man verkligen trĂ€nat och tagit i, Ă„ andra sidan Ă€r det smĂ€rtsamt och hĂ€mmande för trĂ€ningen nĂ€stkommande dagar, sĂ„ vi vill ju egentligen undvika det, berĂ€ttar Helena.
Vad Àr trÀningsvÀrk och vad Àr orsaken?
TrÀningsvÀrk brukar definieras som muskelsmÀrta som kommer 24-72 timmar efter att muskeln utsatts för en ovan typ av belastning. PÄ engelska kallas trÀningsvÀrk för delayed onset of muscle soreness (DOMS), d.v.s. fördröjd start av muskelömhet, vilket ju Àr precis vad det Àr.
Viss typ av trÀning ger oftare trÀningsvÀrk och det Àr frÀmst s.k. excentrisk trÀning (nÀr muskeln förlÀngs under belastning), t. ex. nÀr man springer i en nedförsbacke och jobbar med bromsande rörelser. Man fÄr inte samma trÀningsvÀrk andra gÄngen man utför ett pass som gav kraftig trÀningsvÀrk första gÄngen. Det kÀnner mÄnga sÀkert kÀnner igen, kroppen har nu börjat anpassat sig till den nya belastningen!
Vanliga teorier om trÀningsvÀrk
Vilka mekanismerna bakom trÀningsvÀrken Àr och vad det egentligen Àr som gör ont, dÀrom tvistar dem lÀrda. Det finns flera olika teorier dÀr den vanligaste Àr att det rör sig om mikroskador i muskeln. NÀr man undersökt muskelceller i mikroskop har man sett tecken pÄ skada och forskare har Àven noterat lÀckage av vissa Àmnen frÄn muskelcellerna efter trÀning. Inflammation och svullnad Àr ocksÄ vanliga teorier bakom trÀningsvÀrk. Inget av dessa fenomen verkar dock ensamt kunna förklara vÀrken. Det finns ocksÄ nya intressanta teorier om att trÀningsvÀrken Àr ett fenomen som skapas i vÄrat nervsystem, möjligen för att hindra oss frÄn att anvÀnda musklerna för snabbt igen? Kanske Àr det en kombination av flera saker som ger oss trÀningsvÀrk.
Ăn sĂ„ lĂ€nge fĂ„r vi nöja oss med att vi inte vet exakt vad som orsakar vĂ€rken!
Förebygga trÀningsvÀrk
TrÀningsvÀrk Àr inget man bör efterstrÀva dÄ den kan hindra dig frÄn att trÀna optimalt kommande dagar. RörelseomfÄnget minskar, prestationen försÀmras och dessutom minskar ofta motivationen av trÀningsvÀrk. TrÀningsvÀrken sÀger heller ingenting om hur bra och effektiv din trÀning har varit, bara att den har varit nÄgot som dina muskler inte varit vana vid.
Att successivt öka trÀningsgraden nÀr man börjar med en ny typ av trÀning Àr det bÀsta sÀttet att förebygga trÀningsvÀrk. Det finns ingenting som tyder pÄ att man fÄr mindre trÀningsvÀrk av att stretcha och inte heller uppvÀrmning har nÄgon större effekt. Massage och anti-inflammatoriska lÀkemedel kan kanske ha viss effekt. Det Àr inte farligt att trÀna med kraftig trÀningsvÀrk, men ÄterhÀmtningstiden kan bli nÄgot lÀngre. LÀtt fysisk aktivitet Àr sannolikt den bÀsta behandlingen, sÄ nÀsta gÄng du fÄr trÀningsvÀrk, ta en promenad eller kör ett lÀtt cykelpass dagen efter, men sitt inte helt still. Och kom ihÄg att nÀsta gÄng du utför samma pass kommer det inte göra lika ont!
Mer kunskap
Ăr du intresserad av att lĂ€sa fler intressanta kunskapsartiklar inom trĂ€ningslĂ€ra? Bli dĂ„ onlinemedlem! DĂ„ fĂ„r du tillgĂ„ng till hela vĂ„r Kunskapsbank med intressanta artiklar inom trĂ€ningslĂ€ra, trĂ€ningsplanering, styrketrĂ€ning, löparskador, löpteknik, kost, mental trĂ€ning med mera.
Du kan Àven lyssna pÄ vÄr löparpodd dÀr vi tar upp mÄnga intressanta och aktuella Àmnen. Bland annat sÄ gÄr Helena Wallin igenom sanningar och myter inom trÀning! Till avsnittet.
Helena Wallin Àr forskare och lÀkare pÄ Karolinska Institutet