Vad ska man göra vid muskelbristning eller sträckning?

Att drabbas av en skada kan man tyvärr aldrig vara helt vara säker på att slippa sig fri från. En relativt vanlig skada när man springer är att drabbas av en muskelbristning eller sträckning. Men vad ska man göra när/om olyckan väl är framme?

Om en muskel belastas för kraftigt eller på ett felaktigt sätt kan den brista; helt eller delvis. Du får då en muskelbristning. Det innebär att muskelfibrer skadats eller gått av. Det kan också bli en blödning i muskeln. En blödning i en lårmuskel kallas ibland för en lårkaka.

Vid en liten muskelbristning blir det en mindre blödning (brukar ofta kallas för sträckning), och vid en bristning där ett större antal muskelfibrer är inblandade blir blödningen desto kraftigare, och ju kraftigare blödning desto längre tid tar det innan skadan är läkt. Här får du tips på vad du ska göra om du får en muskelbristning.

Hur känns en muskelbristning?

En muskelbristning upplevs i regel som en stark plötslig smärta som uppstår i muskeln. Eventuellt kan det kännas som om det är något som sprängs i muskeln. Om skadan uppstår i samband med till exempel löpning är den oftast ytlig och omfattar endast några få fibrer. Om den däremot sker i samband med en plötslig tung belastning kan större skada uppstå. De klassiska symtomen är värmeökning, svullnad, smärta och nedsatt funktion.

I samband med en ytlig bristning kan man fortfarande använda muskeln, men det gör ont. Är muskeln avsliten helt kan man inte använda den alls. Är den helt avsliten kan man både se och märka det och svullnaden är mycket stor. Misstänker du att muskeln är helt avsliten bör du uppsöka läkare omgående för vidare utredning.

Vid en ytlig muskelbristning känner man kanske att något är fel, man kan få en lätt svullnad och kanske känna en liten knöl.

Efter några dagar kan det skadade området bli missfärgat. Det beror på att det uppkommit en blödning.

Vad orsakar muskelbristning?

Det kan finnas olika orsaker till att en fiber skadas. En muskel har (beroende på hur vältränad den är) en förmåga att utföra en viss mängd arbete under en viss tid, sedan behöver den återhämtning. Denna mängd arbete kan uppnås vid kortvarig stor belastning eller vid långvarig mindre belastning. Är man i dålig form kommer man snabbare till det stadium då man kan få en bristning. Muskeln blir utmattad och trött, som vid slutet av ett hårdare träningspass, och risken för att den blir skadad ökar.

Vid kortvarig stor belastning, tex hos sprinters, får de ofta muskelbristningar i baksidanpå låret, i hamstringmuskulaturen, och detta beror ofta på att den muskeln är för svag i relation till framsidan, en imbalans. Därför är det viktigt att träna baksidan excentriskt för att bygga upp styrkan så att muskeln klarar av att bromsa pendlingsrörelsen i knät som sker under hög hastighet under ett sprintlopp. En ofta omtalad balans mellan fram och baksida lår är att baksidan ska ha minst 60% av styrkan i framsida lår, annars riskerar man skador.

Bland löpare har en ”diagnos” skapats vid namn ”gubbvad” vilket är en mindre sträckning i bindväven, snarare än i själva muskeln.

Vad ska jag gör akut när jag får en muskelbristning

Vid alla akuta muskelskador är det omedelbara omhändertagandet viktigt för att begränsa skadan och förkorta läkningsperioden. Under de två-tre första minuterna har man störst möjlighet att påverka längden på skadans rehabiliteringslängd. Vid en misstänkt muskelbristning bör behandlingsprincipen PRICE tillämpas:

Pressure (tryck):  Den första åtgärden bör alltid vara att skapa ett tryck över det skadade/smärtande området. Man drar ofta en elastisk binda runt området i syfte att stasa av blodcirkulation och hämma en blödning ut i vävnaden. Detta kommer påtagligt att reducera läkningstiden. Man lindar alltid i riktning MOT hjärtat. Lindningen bör sitta på 30-60minuter, beroende på hur hårt lindan är dragen. Därefter lossas trycket och lindan lindas om med jämna mellanrum, detta i syfte att undvika syrebrist eller nedsatt känsel i de delar som ligger nedanför det lindade området.

Rest (vila): Avbryt aktiviteten omedelbart. All vidare aktivitet kommer att förvärra skadan.

Ice (kyla): Effekten av kylan ger främst en lokalt smärtlindrande effekt och har inte i någon studie kunna visa sig hämma blodflödet. Använd gärna krossad is i påse eller kylklampar, eller engångspåse som brukar finnas i medicinväskor. Placera alltid något mellan huden och kylan för att undvika frostskador på huden.

Compression (kompression): De första dagarna bör ett kompressionsförband användas för att behålla trycket mot vävnaden och avlasta området. På natten kan man ta bort kompressionsbandaget.

Elevation (högläge): Högläge av den skadade muskeln påverkar inte den akuta blödningen, utan begränsar svullnad och vätskeansamling runt skadan under de första 2-3 dagarna. Kroppsdelen bör placeras minst 30 cm ovanför hjärtats nivå.

Hur blir jag bra igen?

Om du med om en allvarlig muskelbristning är viktigt att du får ett personligt utformat rehabiliteringsprogram av någon med idrottsmedicinsk kompetens, tex fysioterapeut eller en naprapat om du är med . Utan rätt rehabilitering riskerar du att läkeprocessen tar längre tid, eller till och med inte läker alls utan gör sig påmind resten av livet som kraftig ärrvävnad.

Redan efter 24 h kan du börja med lättare cirkulationsträning. Detta påskyndar läkningen. I samvård med fysioterapeut eller naprapat ska belastningen på muskeln successivt ökas. Gör det ont har man gått för snabbt fram. Det kan ta många veckor att bli bra från en muskelbristning, och går man för snabbt fram kan skadan komma tillbaka så att man får börja om från början igen. Det är bättre att en rehabilitering tar lång tid än kort och du skadar dig igen. Tänk därför på att inte stegra träningen för snabbt efter en skada.

OBS: Tänk på att vid en muskelbristning eller sträckning så är det viktigt att till en början vara försiktig med stretching då det kan förvärra skadan.