Med drygt tre veckor kvar till Stockholm maraton sÄ var planen att denna vecka starta med hÄrdare kvalité pÄ trÀningen. Men det har inte alls gÄtt som planerat. De tuffa passen har istÀllet byts ut mot lÀtt jogg och vila.
Kroppen har istÀllet varit rejÀlt sliten. Förra veckan var jag pÄ löparlÀger i Kroatien och det tar mycket mer energi Àn var man kan tro att ocksÄ coacha andra sÄ intensivt under en vecka. Trots tvÄ dagars helvila direkt efter lÀgret sÄ kÀndes kroppen tröttare Àn vanligt.
I tisdags var planen att enbart jogga hem frÄn jobbet, vilket Àr en strÀcka pÄ 12 km, men jag kom bara 3km för sedan fick jag lov att gÄ. Kroppen var helt slut och benen som bly. Försökte jogga nÄgra kilometer till men tyckte det dÄ var dumt att försöka pressa mig. IstÀllet fick det bli pendeltÄget hem.
Resterande veckan har jag tillÄtit mig sjÀlv att ta det mycket lugnare och har inte alls trÀnat som planerat. Det kan kÀnnas frustrerande att fÄ lov att hoppa över trÀningspass med endast nÄgra veckor kvar till Stockholm maraton, men nÀr kroppen inte ger rÀtt signaler sÄ Àr det dumt att pressa den vidare. Vid det lÀget sÄ bryts kroppen bara ner Ànnu mer och sÄ blir det en ond spiral. TrÀning bryter nÀmligen ned kroppen och för att faktiskt utvecklas behövs det vila för att bygga upp kroppen igen. Blir inte ÄterhÀmtningen tillrÀcklig sÄ bryts bara kroppen ned Ànnu mer. NÀr kroppen kÀnns tung och trött trots att du har trÀnat en hel del och tycker du borde vara stark, dÄ ger det oftast mer att vila Àn att trÀna.
IgÄr var jag tillbaka igen efter nÄgra dagars helvila och det var en helt annan studs i benen. TÀnk att lite vila kan göra susen!