StÀng star

Runacademys blogg

Fem fördelar med att Àta pumpa och recept pÄ smarrig pumpasoppa!

Publicerad

Idag Àr det Halloween! DÄ vill mÄnga av oss passa pÄ att fira; bÄde att dekorera men ocksÄ att Àta pumpa! DÀrför listar vi idag fem fördelar för hÀlsan med att Àta pumpa och bjuder samtidigt pÄ ett hÀrligt recept pÄ en Pumpasoppa.

Fem fördelar med att Àta pumpa

1) Pumpa innehÄller mycket vitaminer
Pumpa innehÄller framför allt mycket av vitaminerna A och C. TvÄ viktiga vitaminer för kroppens funktion.

Vitamin A Àr ett fettlösligt vitamin. DÀrför fÄr du gÀrna nÀr du Àter pumpa kombinera detta med en fettkÀlla sÄ som olivolja eller nÄgon god ost för att frÀmja upptaget av A vitamin.

Vitamin Àr dessutom en antioxidant. Dessutom Àr A-vitamin viktigt för framför allt synförmÄgan sÄ vi ser bra ute i löparspÄret. Men ocksÄ viktigt funktion för huden och bygga upp vÄra slemhinnor i kroppen. Vitaminet finns nÀmligen med i processen för att bygga upp kroppens alla celler, i cellförnyelsen och celldelning.

Vitamin C Àr ocksÄ en antioxidant som kan skyddar kroppens celler mot strÄlning och vÀvnadsskada. Vitaminet hjÀlper ocksÄ till att frÀmja upptaget av jÀrn frÄn maten.

2) Rik pÄ viktiga mineraler
Framförallt Ă€r pumpa rik pĂ„ mineralet kalium. Kalium har en viktig funktion för nerv- och muskelfunktion, njurfunktion men Ă€ven för regleringen av blodtrycket. Man kan Ă€ven hitta en del fosfor och jĂ€rn i pumpa. Fosfor finns med i kemiska reaktioner i kroppen och framför allt i energiomsĂ€ttningen i muskelfibrerna nĂ€r vi förbrĂ€nner kolhydrater, fetter och protein i kroppen och skapar ATP. ATP Ă€r den molekyl som muskelfibrerna kan anvĂ€nda sig av som slutgiltlig energikĂ€lla för att skap muskelkontraktioner vid fysisk aktivitet. Även för blodet och syresĂ€ttningen av kroppen har fosfor en viktig roll dĂ„ de samarbetar med de röda blodkropparna dit syret binder. SĂ„ att fĂ„ i sig tillrĂ€ckligt med fosfor/fosfat Ă€r viktigt för oss som löpare som Ă€r beroende av att fĂ„ ut mycket syre ut till kroppens arbetande muskler vid löpning.

JÀrn har ocksÄ en viktig funktion för oss som gillar att springa dÄ det Àr med och binder syret i blodet. Men Àr ocksÄ en del av viktiga enzymer i kroppen.

3) RÀtt sÀsong för pumpa
Pumpa Ă€r i sĂ€song frĂ„n augusti till januari. I södra Sverige dĂ€r kan man skörda pumpa lĂ„ngt in pĂ„ hösten. DĂ€rför Ă€r det perfekt att Ă€ta pumpa nu. Äter du pumpa under vĂ„ren och sommarhalvĂ„ret sĂ„ behöver vi frakta pumpa frĂ„n sydligare breddgrader. SĂ„ i miljösynpunkt ska vi passa pĂ„ att Ă€ta pumpa nu.

4) Du fÄr mycket mat för pengarna
NÀr du köper pumpa sÄ fÄr du mycket mat för pengarna. Det Àr en rejÀl grönsak som kan fÄ till riktiga storkok med! Den innehÄller en del kolhydrater och fibrer vilket gör att den mÀttar bra.

5) Pumpan Àr mÄngsidig
Pumpan kan du anvÀnda till mycket. BÄde som tillbehör och som en egen matrÀtt i sig. Den Àr god att ugnsrosta, ha i sallad, göra gryta, paj eller soppa pÄ. Fröna Àr goda snacks om de rostas i ugnen eller stekpanna med olja och salt.

Recept pÄ smarrig pumpasoppa

Ingredienser till ca 4 personer
1 pumpa till exempel Butternutpumpa ca 1kg
3-4 klyftor vitlök
œ msk chili flakes
3-4 msk riven ingefÀra
œ msk olivolja
3 dl vatten
1 grönsaksbuljongtÀrning eller hönsbuljong
4 dl grÀdde
1-2 msk socker
Salt och peppar

Gör sÄ hÀr:
1. SÀtt ugnen pÄ 225 grader.
2. Skala pumpan och skÀr den i mindre bitar. Spara fröna dÄ de skall rostas i panna och toppa soppan med.
3. LÀgg pumpan pÄ en ugnsplÄt och riv ingefÀran över pumpan, pressa vitlök samt strö över chiliflakes. Ringla över olivolja och rör om. StÀll in i mitten av ugnen i cirka 30-35 minuter sÄ att pumpan blir mjuk och fÄtt lite fÀrg.

4. Skölj och rengör pumpakÀrnorna frÄn fruktkött. Rosta sen pumpafröna i torr stekpanna och tillsÀtt lite olja i slutet och salta.

5. Koka upp vattnet och tillsÀtt buljongen. HÀll ner pumpan i kastrullen och mixa till en puré.

6. TillsÀtt grÀdde och socker.
7. LÄt soppan koka upp och smaka av med salt och peppar.
Ett vitlöksbröd Àr inte dumt att servera till.

Lycka till!

 

KĂ€llor:
Livsmedlesverket
NÀringlÀra för högskolan, Lillemor Abrahamsson, Agneta Andersson, Gerd Nilsson (2013)


Kommentarer avstÀngda.