StÀng star

Runacademys blogg

Kolhydraternas funktion vid löptrÀning

Publicerad

Vid vila och lÀtt arbete anvÀnder sig kroppen frÀmst av fett som energikÀlla, men nÀr energikravet ökar, sÄ som vid löpning, behöver kroppen anvÀnda sig av kolhydrater som brÀnsle för att tillgodose musklerna med energi. HÀr förklarar vi varför kolhydrater Àr viktigt nÀr man löptrÀnar!

pasta, mat

MÄnga Àr rÀdda för att Àta kolhydrater men nÀr man springer Àr kolhydrater kroppens viktigaste brÀnsle för att musklerna ska fortsÀtta arbeta och ta oss framÄt. Kolhydrater Àr löparens bÀsta brÀnsle! Kolhydraterna finns lagrade i form av glykogen bÄde i kroppens muskler, i snitt cirka 500 gram, och i levern dÀr vi har ca 100 gram. I levern Àr glykogenet funktion Àr att hÄlla blodsockernivÄn i blodet pÄ en jÀmnnivÄ. NÀr blodsockret Àr högt lagras kolhydraterna i levern i form av glykogen och nÀr blodsockret Àr lÄgt bryts glykogen ner till glukos i blodet. Glykogenet i musklerna ska finnas lÀttillgÀngligt som brÀnsle vid fysisk aktivet.

Det Àr vÀldigt vanligt att mÄnga löpare Àter alldeles för lite kolhydrater för att fÄ ut maximalt av sin trÀning. I vÄr podd, Löparpodden, har vi pratat om relativ energibrist med Maria GrÀfnings som Àr universitetsadjunkt pÄ Högskolan Dalarna och som nyligen gjort en spÀnnande studie om just detta. Lyssna pÄ avsnittet hÀr >

DÀrför anvÀnder sig kroppen av kolhydrater

Anledningen till att kolhydrater Àr det som kroppen helst vÀljer att anvÀnda sig av vid löpning Àr för att det krÀvs mindre syre att förbrÀnna kolhydrater Àn fett. Det gÄr ocksÄ tre gÄnger sÄ fort för kolhydrater att framstÀlla energi i form av ATP Àn nÀr vi förbrÀnner fett. ATP Àr den slutgiltiga energikÀllan musklerna anvÀnder sig av för att genomföra muskelkontraktionen.

En annan fördel för att kroppen ska anvĂ€nda kolhydrater Ă€r att det kan förbrĂ€nnas bĂ„de aerobt (med syre) och anaerobt (utan syre) i musklerna. I början av fysisk aktivitet innan de aeroba systemen har kommit i gĂ„ng behöver kroppen först förbrĂ€nna energi utan syre. Även nĂ€r vi springer i högre farter och dĂ€r vi kan inte tillgodose syrebehovet i kroppen kan vi fortsĂ€tta springa under en begrĂ€nsad tid med hjĂ€lp av anaerob nedbrytning av kolhydrater. Vi fĂ„r dĂ„ restprodukten mjölksyra som bidrar till trötthetskĂ€nsla i musklerna. SĂ„ ju högre intensitet desto mer kolhydrater förbrĂ€nns och fettförbrĂ€nningen blir successivt mindre och mindre. Viktigt att komma ihĂ„g med energisystemen Ă€r att de alla jobbar parallellt mer eller mindre hela tiden.

Tre kvinnor Àter energi

Hur mycket kolhydrater behöver man fÄ i sig under lÀngre lopp/lÄngpass?

Hur snabbt man förbrĂ€nner sina förrĂ„d av glykogen Ă€r vĂ€ldigt individuellt och beror pĂ„ intensiteten under trĂ€ningen och trĂ€ningsstatus. Generellt rĂ„d Ă€r att om trĂ€ningspass eller lopp som kommer pĂ„gĂ„ mer Ă€n 90 minuter med högre intensitet, bör energi i form av kolhydrater intas i form av gel eller sportdryck. Dock ska man pĂ„börja inta energi innan 90 minuter har gĂ„tt för annars kommer kroppen inte hinna Ă„terstĂ€lla energitillgĂ„ngen i tid. För nĂ€r energiförrĂ„den sinar kommer man vi bli trötta. Energi ska intas innan man kĂ€nner sig helt slut och försöka bibehĂ„lla kroppen i balans. Rekommendationerna Ă€r 30–60 gram glukos per timme.

Det Àr viktigt att sprida ut det totala energiintaget sÄ man intar lite kolhydratet cirka var 20 minut. Vanligtvis innehÄller en gel 20 gram kolhydrater och sportdryck kan du hÀr behöva dricka ca 800 ml totalt sett fördelat pÄ en timme. Att bara ta gels Àr oftast inte lÀmpligt dÄ magen Àven behöver vÀtska för att inte bli orolig och för att lÀttare absorbera kolhydraterna frÄn tarmen. SÄ dÀrför Àr oftast en kombination lÀmpligt och individuellt vad som fungerar bÀst för varje individ. Vad som avgör hur mycket kolhydrater man behöver Àr individuellt och beror pÄ kroppsvikt, en tyngre person behöver mer energi Àn en mindre, samt trÀningsstatus. Personer som trÀnar med lÀgre arbetsintensitet kommer ha en större andel fettförbrÀnning och behöver inte lika mycket kolhydrater. Dock Àr det viktigt att komma ihÄg att om man trÀnar för lÀngre distanser, över 10 kilometer, att man pÄ trÀning trÀnar pÄ att inta energi, se vad magen klarar av och hur mycket man behöver.

Vilken typ av kolhydrat ska man inta vid trÀning?

Vid trĂ€ning vill du inta monosackarider, alltsĂ„ enkla kolhydrater som glukos eller fruktos, som kan absorberas direkt i tunntarmen och kan komma ut i blodet. Vanlig mat klarar de flesta inte av att inta under intensivare löpning dĂ„ blodet mĂ„ste ut till vĂ„ra muskler och inte ut till matspjĂ€lkning systemet. SĂ„ det Ă€r dĂ€rför sportdryck och gels oftast Ă€r det som fungerar. Innan och under tĂ€vling ska du undvika fiber för att det krĂ€ver mer bearbetning i matspjĂ€lkningssystemet och kan ge en orolig mage under lĂ„nglöpning. Även dagarna innan lĂ„nglopp i högre intensitet kan det vara bra att undvika fiber.

Vi vill tipsa om vÄrt poddavsnitt som handlar om optimalt energiintag för löpare som du hittar hÀr! 

Tallrik med spagetti

Kom ihÄg att inta kolhydrater efter trÀning!

Att ha tillrĂ€ckligt mycket med muskelglykogen Ă€r direkt sammankopplat med prestationsförmĂ„gan. Efter trĂ€ning Ă€r det dĂ€rför viktigt att inta kolhydrater för att fylla pĂ„ i depĂ„erna för att förbĂ€ttra kroppens Ă„terhĂ€mtning och kunna prestera till nĂ€sta pass. TrĂ€nar man högintensivt Ă€r det extra viktigt att fylla pĂ„ om nĂ€sta pass kommer komma inom 24 h. SĂ„ för de flesta motionĂ€rer behöver man inte tĂ€nka pĂ„ att Ă€ta mer Ă€n rekommendationerna cirka 5 gram kolhydratet per kilokroppsvikt och dag. TrĂ€nar man mer Ă€n ett pass om dagen eller en stor andel medelintensiv till högintensiv trĂ€ning behöver man Ă€ta mer, cirka 8–10 gram kolhydrater per kilogram kroppsvikt och dag.
Generellt sÀtt har mÄnga löpare som trÀnar pÄ högre nivÄ svÄrt att fÄ i sig tillrÀckligt mycket kolhydrater vilket kan leda till försÀmrad prestationsförmÄga och negativ energibalans. Vi har skrivit en artikel om detta tidigare som du kan lÀsa hÀr!

I vilken typ av mat hittar man kolhydrater?

Kolhydrater hittar du i massor av mat sĂ„ som bröd, pasta, flingor, men ocksĂ„ i godis, glass och bakverk. Dock ska vi inte bara Ă€ta en massa godis eller dricka lĂ€sk för att fĂ„ i oss kolhydrater för att sĂ„dana varor innehĂ„ller vĂ€ldigt lite vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Till vardags Ă€r det dĂ€rför bra att Ă€ta fullkornsprodukter samt mycket frukt och grönt. Vi kan i anslutning till trĂ€ningspass vĂ€lja produkter som innehĂ„ller lite mindre fiber om man har en kĂ€nslig mage eller ska utföra högintensivt arbete. Det viktiga Ă€r att hĂ„lla en bra balans och Ă€ta regelbundet. Det Ă€r Ă€ven viktigt att kunna kĂ€nna att man kan Ă€ta ”onyttig” mat dĂ„ och dĂ„, sĂ„ lĂ€nge huvuddelen av maten Ă€r bra sammansatt. Det Ă€r viktigt att njuta i livet ocksĂ„ och inte sĂ€tta förbud.

KĂ€llor:
1. Allt du behöver veta om kolhydrater och trÀning, NIELS ØRTENBLAD, SYDDANSK UNIVERSITET & H-C HOLMBERG, MITTUNIVERSITETET, Svensk idrottsforskning 12 mars 2019
2. Glycogen metabolism in humans. MarĂ­a M.Adeva-AndanyManuelGonzĂĄlez-LucĂĄnCristĂłbalDonapetry-GarcĂ­aCarlosFernĂĄndez-FernĂĄndezEvaAmeneiros-RodrĂ­guez (2016)
3. Nutrition for health, fitness & sport, Melvin H. Williams, Dawn E. Andersson & Eric S. Rawson. 10th ed
4. NÀringslÀra för högskolan, Lillemor Abrahamsson, Agneta Andersson, Gerd Nilsson.
5. American College of Sports Medicine position stand. Nutrition and athletic performance. Rodriguez NR, Di Marco NM, Langley S. American Dietetic Association,Dietitians of Canada, American College of Sports Medicine (2009)


2 kommentarer
  1. Tack för inlÀgget. Bra?