Att trĂ€na och vara fysisk aktiv har mĂ€ngder av fördelar, det vet vi sedan lĂ€nge. Men pĂ„stĂ„endet ”ju mer desto bĂ€ttre” stĂ€mmer inte alltid överens med verkligheten.

Vi fÄr ofta höra att vi rör oss allt mindre och mindre vilket i och för sig stÀmmer om man tittar pÄ den stora massan. Men det pratas sÀllan om baksidan om för mycket trÀning i förhÄllande till ÄterhÀmtning, trÀning och kost.
Framförallt för kvinnor kan överdriven trÀning, eller för lÄgt energiintag i förhÄllande till vad man gör av med, ge stora konsekvenser, som att drabbas av Àtstörningar, osteoporos (benskörhet), amenorré (utebliven menstruation) och hormonrubbningar. Man har sett att en ökad risk finns hos kvinnliga idrottare som sysslar med sporter dÀr vikten kan ses som en betydelse för prestationsförmÄgan sÄ som i löpning, dans eller gymnastik. (1)

Risker med negativ energibalans
Tillbaka i tiden sÄgs utebliven menstruation hos idrottskvinnor ibland som nÄgot positivt, att man har trÀnat tillrÀckligt hÄrt. Men idag vet vi bÀttre. BÄde pÄ kort sikt och lÄng sikt har negativ energibalans som följd av antingen överdriven trÀning eller lÄgt energiintag, negativ pÄverkan pÄ prestation och kroppens funktion.
Med lĂ„ngvarigt för litet energiintag pĂ„verkas alla kroppens funktioner. Kroppens sĂ€tts pĂ„ sparlĂ„ga, du fĂ„r en sĂ€mre blodgenomströmning till kroppens muskler och sĂ€mre Ă„teruppbyggnad av celler efter trĂ€ning vilket ger sĂ€mre trĂ€ningsrespons och ökad skaderisk. (2) Vi bryter ner kroppen i stĂ€llet för att bygga upp den. Kroppen Ă€r tvungen att bryta ner muskelvĂ€vnad för att sĂ€kra energitillförsel till livsviktiga organ sĂ„ som hjĂ€rnan och nervssystemet. Detta ger ökad risk för överbelastningsskador dĂ„ kroppens muskler bryts ner och blir mindre motstĂ„ndskraftiga. Kroppen kan med för lite energi inte ta sig till godo sig trĂ€ningen lĂ€ngre. Ăven pĂ„ sjĂ€lva trĂ€ningspassen minskar prestationsförmĂ„gan. Ăter vi inte tillrĂ€ckligt har vĂ„ra muskler inte tillrĂ€ckligt med energi vilket ger minskad uthĂ„llighet vid trĂ€ningen och man kan inte pressa kroppen maximalt.
TrÀningens samband med menstruationsförÀndringar
Oftast beror idrottsrelaterade menstruationsförÀndringar pÄ ett för litet energiintag i förhÄllande till vad man gör av med, vilket ger en hormonell störning och minskad frisÀttning av könshormoner frÄn hypotalamus. (3) Det behöver inte alltid betyda utebliven menstruation utan förÀndringar i menscykel och i blödningarna. HÄrt trÀnande individer ska dÀrför vara extra vaksamma pÄ eventuella förÀndringar. Speciellt ungdomar Àr extra kÀnsliga och det sker mycket i kroppen under denna period och det Àr viktigt att kroppen ska fÄ utvecklas utan störningar frÄn överdriven trÀning eller för lite energiintag. HÀr har vuxna runt om individen ett ansvar att informera om vikten kring att Àta ordentligt, se till att man fÄr ÄterhÀmtning och vÄga frÄga om det finns nÄgra förÀndringar i menstruationen. Ett Àmne som det fortfarande Àr svÄrt för mÄnga att prata om.
Andra konsekvenser med för lÄgt energiintag över tid Àr att benmassan pÄverkas negativt med minskad bentÀthet. Detta kan leda till stressfrakturer vilket Àr orovÀckande vanligt bland lÄngdistanslöpare och nÄgot som vi mÄste arbeta mer förebyggande emot. (4)

Ta hjÀlp och sprid kunskap
Hos elitaktiva idrottare finns oftast ett team med bÄde nutritionister, fysioterapeut, trÀnare och kanske Àven lÀkare. Men idag finns det en stor andel kvinnor som trÀnar hÄrt och vill prestera men som inte har samma skyddsnÀt eller kunskap om de lÄngsiktiga konsekvenserna för kroppen. Vi behöver dÀrför fortsÀtta belysa Àmnet genom att prata med varandra och att verksamheter dÀr dessa individer finns sprider kunskap. Kroppen behöver energibalans och prestation Àr inte direkt kopplat till vikten.
För att prestera behöver vi ha en kropp som mÄr bra, Àr i energibalans, kÀnna oss nöjda och trygga med oss sjÀlva och fÄ till ÄterhÀmtningen med kost och vila mellan passen. Sedan finns det mÄnga av oss som lider av Àtstörning och/eller ortorexi dÀr man kÀnner ett tvÄng till att trÀna och leva hÀlsosamt och som följd fÄr man fysiska konsekvenser pÄ kroppen. Att ta sig ur detta Àr inte helt lÀtt. BÄde mÀn och kvinnor kan drabbas.
KĂ€nner du sjĂ€lv att du brottas med tankar kring kosten, trĂ€ning och prestation finns det flera duktiga organisationer du kan vĂ€nda dig till. Förslagsvis Tjejzonen  om du Ă€r kvinna under 25 Ă„r alternativt organisationen Frisk och fri, riksföreningen mot Ă€tstörningar. HĂ€r kan du ocksĂ„ som anhörig vĂ€nda dig om du behöver rĂ„d hur du ska kunna hjĂ€lpa nĂ„gon. Ăr du drabbad sök hjĂ€lp! Du kan ocksĂ„ fĂ„ hjĂ€lp pĂ„ din vĂ„rdcentral som kan slussa dig vidare eller direkt hos en Ă€tstörnignsklinik. För mĂ„nga av oss som lider av fysiska problem som en konsekvens av överdriven trĂ€ning och/eller restriktioner kring kosten behövs nĂ€mligen professionell hjĂ€lp. Det finns hjĂ€lp att fĂ„ och du Ă€r absolut inte ensam!
KĂ€llor:
1. The female athlete and menstrual function. Linnea R. Goodman and Michelle P. Warren
2. För lĂ„gt energiintag ger hormonrubbningar. Anna Melin, Anders Sjödin & Ă
sa Tornberg. 2/2013 s vensk idrottsforskning
3. Luteinizing Hormone Pulsatility Is Disrupted at a Threshold of Energy Availability in Regularly Menstruating Women ANNE B. LOUCKS AND JEAN R. THUMA Department of Biological Sciences, Ohio University, Athens, Ohio 45701
4. Risk Factors for Stress Fracture among Young Female Cross-Country Runners. JENNIFER L. KELSEY1,2, LAURA K. BACHRACH3 , ELIZABETH PROCTER-GRAY2 , JERI NIEVES4 , GAIL A. GREENDALE5 , MARYFRAN SOWERS6 , BYRON W. BROWN JR.1,â , KIM A. MATHESON1 , SYBIL L. CRAWFORD2 , and KRISTIN L. COBB