StÀng star

Runacademys blogg

SÄ snabbt sÀnks prestationsförmÄgan vid trÀningsuppehÄll

Publicerad

Löpningen och kroppens fysiska kapacitet Àr en fÀrskvara. Slutar vi trÀna sÄ gÄr prestationsförmÄgan successivt ner. LikavÀl att om trÀnar vi för mycket i förhÄllande till vad kroppen klarar av att ÄterhÀmta sig ifrÄn, sÄ gÄr ocksÄ prestationsförmÄgan ner.

tvÄ personer springer lugnt

Först ska vi reda ut vad som pÄverkar din fysiska kapacitet i löpningen. Löpning Àr en konditionsidrott dÀr mÄnga av oss har som mÄl att bli bÀttre och kunna hÄlla en högre fart under en lÀngre tid. Din förmÄga att göra detta beror pÄ flera olika faktorer. Men vi kan pÄ ett enkelt sÀtt dela in konditionen i fyra delar. I dessa delar kan du göra bÄde förbÀttringar och försÀmringar beroende pÄ hur du trÀnar.

1. Centrala nivÄ

Vad mĂ„nga tĂ€nker först pĂ„ nĂ€r man nĂ€mner konditionstrĂ€ning Ă€r hjĂ€rta och lungor. Man brukar kalla denna del av konditionen för den ”centrala nivĂ„n”.

2. Blod och blodkÀrl

Den andra delen som ocksÄ har betydelse för konditionen Àr mellannivÄ som bestÄr av vÄrt blod och blodkÀrl. Blodet Àr med och styr hur mycket syre vi kan ta upp. Ju mer blod, röda blodkroppar samt blodkÀrl vi har, desto mer syre kan vi förse vÄra muskler med.

3. Muskler

Vi har sen den tredje delen vilket Ă€r sjĂ€lva musklerna. DĂ€r vill vi i vĂ„r trĂ€ning utveckla musklerna sĂ„ att de kan skapa sĂ„ mycket ATP som möjligt, gĂ€rna med hjĂ€lp av syre för att orka lĂ€nge. ATP Ă€r den energimolekyl som krĂ€vs för muskelkontraktionen. I musklerna vill vi simulera dem att bilda sĂ„ mĂ„nga mitokondrier som möjligt. Mitokondrier Ă€r muskelfibrernas energifabriker dĂ€r fett och glukos kan brytas ner med hjĂ€lp av syre till ATP. HĂ€r kan man ocksĂ„ se att av konditionstrĂ€ning fĂ„r vi fler enzymer som Ă€r med i processer nĂ€r energi skapas i musklerna. (1) Även musklernas förmĂ„ga att hantera laktat och transportera bort det kan förbĂ€ttras med rĂ€tt trĂ€ning sĂ„ att vi inte ansamlar mjölksyran för snabbt och höjer tröskeln för nĂ€r vi ansamlar laktat.

4. Löpekonomi

Sedan kan vi ocksÄ förbÀttra vÄr löpekonomi, alltsÄ att vi rör oss mer energieffektivt. Genom att vi förfinar och effektiviserar vÄrt rörelsemönster, förbÀttras Àven prestationsförmÄgan i löpningen.

Vi kan alltsÄ arbeta med mÄnga olika faktorer för att bli uthÄlligare.

Om man skadar sig eller blir sjuk; vad hÀnder dÄ med prestationsförmÄgan?

Om vi först tittar pĂ„ maximal syreupptagningsförmĂ„ga sĂ„ kan man se lite olika resultat beroende pĂ„ hur studierna Ă€r utformade. Allt Ă€r beroende pĂ„ hur pass inaktiv man Ă€r nĂ€r man slutar att trĂ€na samt vilken konditionsnivĂ„ man hade innan man slutade trĂ€na. Det man har sett pĂ„ studier Ă€r att man ser snabbast sĂ€nkning av Vo2 max, runt 4–10%, de första 2–4 veckorna. (2) De mest drastiska förĂ€ndringarna sker i början men efter 12 veckor kan man se en minskning pĂ„ cirka 15%.

Varför man tappar i prestationsförmÄgan beror pÄ flera delar i det som avgör. Tittar man pÄ mellannivÄn sÄ gÄr blodvolymen ner redan efter tvÄ dagar av inaktivitet till exempel av ett benbrott (sÀngliggande). Efter en mÄnad har man cirka 10% mindre blodvolym. Efter detta sÄ bibehÄlls blodvolymen pÄ ungefÀr samma nivÄ. Minskad blodvolym leder till att hjÀrtat behöver jobba mycket hÄrdare för att fÄ ut blod till musklerna nÀr slagvolymen minskar. (3)

Musklerna kommer ocksÄ minska i storlek med inaktivitet. Efter tvÄ veckor kan man se en minskad storlek pÄ cirka 8%. (4) Det sker ocksÄ en minskning av enzymer och kapillÀrtÀthet. Detta leder ocksÄ till försÀmrad prestationsförmÄga.

Men en positiv nyhet Àr att löpekonomin inte ser ut att försÀmras av ett kortvarigt uppehÄll. 14 dagars trÀningsuppehÄll lede inte till nÄgon försÀmring i löpekonomi. (5)

tvÄ personer glada i snöyra

HÄll i din vardagsmotion

Dessa siffror vi tagit upp hĂ€r gĂ€ller alltsĂ„ om man Ă€r helt eller nĂ€stan helt inaktivt. Slutar du att trĂ€na men hĂ„ller i gĂ„ng med vardagsmotion, sĂ„ som promenader och vardagssysslor sĂ„ kommer sjĂ€lvklart förĂ€ndringarna inte vara lika drastiska som vi angivit ovan. Kanske har man ett fysiskt krĂ€vande arbete som Ă€ndĂ„ gör att man hĂ„ller i gĂ„ng. Men slutar du trĂ€na och har ett stillasittande arbete och fritid sĂ„ kommer du tappa prestationsförmĂ„gan snabbare, vilket inte Ă€r sĂ„ svĂ„rt att lista ut. Är man Ă€ldre kan förlust av kondition och styrka dessutom gĂ„ Ă€nnu snabbare, dĂ„ Ă„ldrandet medför snabbare nedbrytning av musklerna, en ökad fettinlagring och försĂ€mrad neurologisk funktion.

Sen nĂ€r man blivit frisk igen sĂ„ kommer det vara lĂ€ttare att komma tillbaka om du trĂ€nat tidigare, eftersom du haft mer ”reserver att ta av”. Om du har varit i bra fysisk form innan du blev skadad/sjuk sĂ„ Ă€r det sĂ„klart lĂ€ttare att komma i gĂ„ng dĂ„ du fortfarande har kvar en del muskelmassa och en högre kondition som utgĂ„ngspunkt. En annan del Ă€r att nervsystemet kommer ihĂ„g rörelserna du gör nĂ€r du trĂ€nar (exempelvis löptrĂ€nar) och du pĂ„ sĂ„ sĂ€tt lĂ€ttare kan utföra aktiviteten. DĂ€remot Ă€r det viktigt att trĂ€ningen anpassas och att man kommer i gĂ„ng successivt och gradvis ökar belastningen sĂ„ att man inte överbelastar kroppen.

Har man under en period ont om tid för att utföra sin löptrÀning, sÄ krÀvs det faktiskt inte sÀrskilt mycket för att bibehÄlla sin kondition. Man skulle kunna bibehÄlla sin kapacitet av enbart 1/3 av ursprungliga volymen men bibehÄlla intensiteten, eftersom den högintensiva trÀningen Àr viktigast för att bibehÄlla konditionen.

KĂ€llor:
1) F Larsen, M Mattson. Kondition och uthĂ„llighet – För trĂ€ning, tĂ€vling och hĂ€lsa. SISU Idrottsböcker (2013)

2) I Mujika, S Padilla. Cardiorespiratory and metabolic characteristics of detraining in humans. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE (2001)

3) Coyle, E. F., Hemmert, M. K., and Coggan, A. R. (1986). Effects of detraining on cardiovascular responses to exercise: role of blood volume.  Appl. Physiol. 60, 95–99. doi: 10.1152/jappl.1986.60.1.95

4) Benjamin T. Wall, Tim Snijders, Joan M. G. Senden, Chris L. P. Ottenbros, Annemie P. Gijsen, Lex B. Verdijk, Luc J. C. van Loon. Disuse Impairs the Muscle Protein Synthetic Response to Protein Ingestion in Healthy Men. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, Volume 98, Issue 12, 1 December 2013, Pages 4872–4881,

5) J A Houmard1, T Hortobågyi, R A Johns, N J Bruno, C C Nute, M H Shinebarger, J W Welborn. Effect of short-term training cessation on performance measures in distance runners, Int J Sports Med, 1992


Kommentarer avstÀngda.