Andelen människor som lider av psykisk ohälsa ökar alltmer i samhället, framför allt bland andelen tonåringar och unga vuxna. Psykisk ohälsa påverkar hela din vardag och därför är det viktigare än någonsin att prioritera din psykiska hälsa likväl som din fysiska hälsa.
Psykisk ohälsa syns sällan utanpå men påverkar individens känslor, tankar och handlingar. Hela vardagen blir påverkad. För många kan det vara svårt att acceptera sin psykiska ohälsa och ta hjälp. Att prioritera sin egen psykiska hälsa är minst lika viktigt som fysiska hälsan. Men vad är då psykiskt hälsa?
Enligt WHO (World Health Organization) är hälsa ett tillstånd av psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande. Denna definition betyder inte att hälsa är frånvaro av sjukdom. Tanken med definitionen är att ge möjlighet för individen att känna att man kan uppnå hälsa och välmående oavsett om man har en bakomliggande sjukdom eller inte. Samt att det är upp till dig att bestämma om du upplever god hälsa eller inte.
På pappret kan du vara helt frisk men inombords kan du brottas med tankar och känslor som inte syns. Tanken med WHO:s definition av hälsa är också att alla delar är lika viktiga både det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. Psykisk hälsa omfattar psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande, där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter och klara av livets påfrestningar. Psykisk hälsa är inte heller här detsamma som frånvaro av sjukdom.
Vid ökad ålder upplever fler en bättre psykisk hälsa
Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten uppger över 50% i åldersgruppen 16–29 år enligt statistik från 2020 oro, ängslan eller ångest. I åldersgruppen 30–44 år är siffran strax över 40%. Det man kan se är att vid ökad ålder upplever fler en bättre psykisk hälsa. Att prata om psykisk ohälsa har tidigare varit väldigt tabubelagt. I dag har vi kommit en god bit på väg och flera vågar prata om ämnet. För att hitta en bättre psykisk hälsa gäller det att ha strategier på vägen för att öka välbefinnandet. Våga söka vård eller gå och prata med någon. En faktor som forskning visar alltmer och mer påverkar den psykiska hälsan positivt är att komma i gång med någon form av fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet kan jämföras med antidepressiva mediciner
Fysisk aktivitet har visat positiva effekter på både depression och ångest. Studier har visat att de som tränar regelbundet upplever bättre humör än de som inte tränar och fysisk aktivitet kan hjälpa till att förebygga mot psykisk ohälsa.
Fysisk aktivitet har likande effekt som antidepressiva mediciner. När vi tränar frigörs en mängd ”må bra” hormoner, så kallade endorfiner, men även andra hormoner så som noradrenalin, vilket påverkar vakenhet, aktivitet och uppmärksamhet. Det sker också en frisättning av signalsubstansen Serotonin som påverkar humör och välbefinnande. Vid depression är både serotonin och noradrenalinnivåerna sänkta.
Fysisk aktivitet hjälper till att balansera hormonnivåerna på likande sätt som läkemedel och minskar symptom i samma omfattning vid lindring till måttlig depression. Effekten av fysisk aktivitet kan sitta i allt ifrån 1 h till en dag. Träningen måste alltså bli kontinuerlig och regelbundet för att man ska känna effekt över tid. Rekommendationerna för mängd träning är minst 150 minuter per vecka i måttlig intensitet fördelat på 3–7 pass/vecka eller minst 75 min/vecka högintensiv träning fördelat på 3–5 pass/vecka.
Träning hjälper kroppen vid ångest
Även på ångest har träning positiv påverkan. Det finns flera olika verkningsverkanismer som tror påverka lindring. Träning hjälper kroppen att tåla och hantera stress bättre. Det hjälper till att minska rädslan för fysiska symptom så som att hjärtat slår fortare, svettningar, högre andhämtning. Känner vi mindre rädsla vid sådana reaktioner blir reaktionerna också mindre.
För en person som lider av psykisk ohälsa kan steget att komma igång med träningen ibland vara stor. Därför kan man behöva mycket stöttning och peppning i början. Ett tips att komma igång med sin träning kan vara att träna tillsammans med andra, en vän, familjemedlem eller kanske genom en löpargrupp? Då får man stöd på vägen och behöver inte känna sig ensam.
Är man helt ny i löpningen eller aldrig tränat förut börja då gärna med små korta pass och lägg prestationskraven åt sidan. Varva jogging med gång. Bara att vara ute och röra på sig ger bättre hälsa. Vi på Runacademy vurmar såklart lite extra för löpningen. Löpningen är en aktivitet som ger den respons som vi vill åt för bättre välmående. Den är lättillgänglig och man kan enkelt göra det när man känner behovet av att röra på sig. Vi stärker oss själva inifrån och ut med hjälp av löpningen.
Källor:
– PHYSICAL ACTIVITY AND MENTAL HEALTH: THE ASSOCIATION BETWEEN EXERCISE AND MOOD Marco Aurélio Monteiro Peluso and Laura Helena Silveira Guerra de Andrade
– World health organization
– Folkhälsomyndigheten
– FYSS 2017
