Andelen mÀnniskor som lider av psykisk ohÀlsa ökar alltmer i samhÀllet, framför allt bland andelen tonÄringar och unga vuxna. Psykisk ohÀlsa pÄverkar hela din vardag och dÀrför Àr det viktigare Àn nÄgonsin att prioritera din psykiska hÀlsa likvÀl som din fysiska hÀlsa.
Psykisk ohÀlsa syns sÀllan utanpÄ men pÄverkar individens kÀnslor, tankar och handlingar. Hela vardagen blir pÄverkad. För mÄnga kan det vara svÄrt att acceptera sin psykiska ohÀlsa och ta hjÀlp. Att prioritera sin egen psykiska hÀlsa Àr minst lika viktigt som fysiska hÀlsan. Men vad Àr dÄ psykiskt hÀlsa?
Enligt WHO (World Health Organization) Àr hÀlsa ett tillstÄnd av psykiskt, fysiskt och socialt vÀlbefinnande. Denna definition betyder inte att hÀlsa Àr frÄnvaro av sjukdom. Tanken med definitionen Àr att ge möjlighet för individen att kÀnna att man kan uppnÄ hÀlsa och vÀlmÄende oavsett om man har en bakomliggande sjukdom eller inte. Samt att det Àr upp till dig att bestÀmma om du upplever god hÀlsa eller inte.
PÄ pappret kan du vara helt frisk men inombords kan du brottas med tankar och kÀnslor som inte syns. Tanken med WHO:s definition av hÀlsa Àr ocksÄ att alla delar Àr lika viktiga bÄde det psykiska, fysiska och sociala vÀlbefinnandet. Psykisk hÀlsa omfattar psykiskt vÀlbefinnande, psykiska besvÀr och psykiatriska tillstÄnd. WHO definierar psykisk hÀlsa som ett tillstÄnd av psykiskt vÀlbefinnande, dÀr varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter och klara av livets pÄfrestningar. Psykisk hÀlsa Àr inte heller hÀr detsamma som frÄnvaro av sjukdom.
Vid ökad Älder upplever fler en bÀttre psykisk hÀlsa
Enligt statistik frĂ„n FolkhĂ€lsomyndigheten uppger över 50% i Ă„ldersgruppen 16â29 Ă„r enligt statistik frĂ„n 2020 oro, Ă€ngslan eller Ă„ngest. I Ă„ldersgruppen 30â44 Ă„r Ă€r siffran strax över 40%. Det man kan se Ă€r att vid ökad Ă„lder upplever fler en bĂ€ttre psykisk hĂ€lsa. Att prata om psykisk ohĂ€lsa har tidigare varit vĂ€ldigt tabubelagt. I dag har vi kommit en god bit pĂ„ vĂ€g och flera vĂ„gar prata om Ă€mnet. För att hitta en bĂ€ttre psykisk hĂ€lsa gĂ€ller det att ha strategier pĂ„ vĂ€gen för att öka vĂ€lbefinnandet. VĂ„ga söka vĂ„rd eller gĂ„ och prata med nĂ„gon. En faktor som forskning visar alltmer och mer pĂ„verkar den psykiska hĂ€lsan positivt Ă€r att komma i gĂ„ng med nĂ„gon form av fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet kan jÀmföras med antidepressiva mediciner
Fysisk aktivitet har visat positiva effekter pÄ bÄde depression och Ängest. Studier har visat att de som trÀnar regelbundet upplever bÀttre humör Àn de som inte trÀnar och fysisk aktivitet kan hjÀlpa till att förebygga mot psykisk ohÀlsa.
Fysisk aktivitet har likande effekt som antidepressiva mediciner. NĂ€r vi trĂ€nar frigörs en mĂ€ngd âmĂ„ braâ hormoner, sĂ„ kallade endorfiner, men Ă€ven andra hormoner sĂ„ som noradrenalin, vilket pĂ„verkar vakenhet, aktivitet och uppmĂ€rksamhet. Det sker ocksĂ„ en frisĂ€ttning av signalsubstansen Serotonin som pĂ„verkar humör och vĂ€lbefinnande. Vid depression Ă€r bĂ„de serotonin och noradrenalinnivĂ„erna sĂ€nkta.
Fysisk aktivitet hjĂ€lper till att balansera hormonnivĂ„erna pĂ„ likande sĂ€tt som lĂ€kemedel och minskar symptom i samma omfattning vid lindring till mĂ„ttlig depression. Effekten av fysisk aktivitet kan sitta i allt ifrĂ„n 1 h till en dag. TrĂ€ningen mĂ„ste alltsĂ„ bli kontinuerlig och regelbundet för att man ska kĂ€nna effekt över tid. Rekommendationerna för mĂ€ngd trĂ€ning Ă€r minst 150 minuter per vecka i mĂ„ttlig intensitet fördelat pĂ„ 3â7 pass/vecka eller minst 75 min/vecka högintensiv trĂ€ning fördelat pĂ„ 3â5 pass/vecka.
TrÀning hjÀlper kroppen vid Ängest
Ăven pĂ„ Ă„ngest har trĂ€ning positiv pĂ„verkan. Det finns flera olika verkningsverkanismer som tror pĂ„verka lindring. TrĂ€ning hjĂ€lper kroppen att tĂ„la och hantera stress bĂ€ttre. Det hjĂ€lper till att minska rĂ€dslan för fysiska symptom sĂ„ som att hjĂ€rtat slĂ„r fortare, svettningar, högre andhĂ€mtning. KĂ€nner vi mindre rĂ€dsla vid sĂ„dana reaktioner blir reaktionerna ocksĂ„ mindre.
För en person som lider av psykisk ohÀlsa kan steget att komma igÄng med trÀningen ibland vara stor. DÀrför kan man behöva mycket stöttning och peppning i början. Ett tips att komma igÄng med sin trÀning kan vara att trÀna tillsammans med andra, en vÀn, familjemedlem eller kanske genom en löpargrupp? DÄ fÄr man stöd pÄ vÀgen och behöver inte kÀnna sig ensam.
Ăr man helt ny i löpningen eller aldrig trĂ€nat förut börja dĂ„ gĂ€rna med smĂ„ korta pass och lĂ€gg prestationskraven Ă„t sidan. Varva jogging med gĂ„ng. Bara att vara ute och röra pĂ„ sig ger bĂ€ttre hĂ€lsa. Vi pĂ„ Runacademy vurmar sĂ„klart lite extra för löpningen. Löpningen Ă€r en aktivitet som ger den respons som vi vill Ă„t för bĂ€ttre vĂ€lmĂ„ende. Den Ă€r lĂ€ttillgĂ€nglig och man kan enkelt göra det nĂ€r man kĂ€nner behovet av att röra pĂ„ sig. Vi stĂ€rker oss sjĂ€lva inifrĂ„n och ut med hjĂ€lp av löpningen.
KĂ€llor:
– PHYSICAL ACTIVITY AND MENTAL HEALTH: THE ASSOCIATION BETWEEN EXERCISE AND MOOD Marco AurĂ©lio Monteiro Peluso and Laura Helena Silveira Guerra de Andrade
– World health organization
– FolkhĂ€lsomyndigheten
– FYSS 2017
